Aftonbladet – 29 september 1851, sida 3

anden. Östman hade t. ex. icke visat sig angelan att öppna dörrar o. d. Lädorna i ehiftonieren non ir ro toma, utom den ena, hvari nägot skräp fanns. första tmans plånbok, som herr Elde vid ätskilliga liqvivärde tiomstilltällen mellan honom och Östman sett innesars la icke så litet penningar och vigtiga dokumenter, stå up le hr Elde att Östman skulle sticka på sig, men kyrka. nne lät den ligga, under det han likgiltigt nämnPite , att den icke innehöll något af värde. Förötrigt I utslag de säväl i ehiffonieren, som på åtskilliga ställen il-oren mmet spänor och stickor blifvit lagda och pätända. I verk, i en soffa syntes en smutsfläck, som vid närmare blad : terseende befanns hafva uppkommit deraf, att enläro al isbit der brunnit och uppsmält. Utanför ett af fönrr LÅ Säppa! erna stod en stege, på och under hvilken fina spän, samma sort som på vinden, upptäcktes och syntes visa att mordbrännaren den vägen intransporterat ännmaterialierna. H Hr Appelqvist, ordningsman vid Prins Carls inrättför 1 ng, hade varit en af de aldraförsta, som ankommit or h funnit luekorna tillslutna. Han hade genast gått set P författning att med en handspruta släcka elden. varit Instrumentmakaren Agren och hans hustru, hvilka mänt ) i öfre våningen, kunde blott berätta om huru de ligt, ifvit väckta och efter läng väntan erhållit en stege vand ;r att rädda sig med barnen genom fönstret. Något sitt I 1 har visserligen förr varit mellan Agren och Öst Ö han om eldfara, och att Agren borde assurera sit miste gendom, men att Östman bestämdt rådt Agren dertycks ll kunde han icke säga. Nu 4 Poliskonstapeln Bergström berättade att elden efter vack en nedbrunna skänken knappt blifvit släckt förr är lera 1d utbrustit i ett annat hörn af rummet. mån Drängen Öberg förklarade på tillfråga att Östman Jade aleme ör någon tid sedan uppmanat Öberg att noga akt ina kläder, men skulle det brinna så kunde han vara säde äker på att få ersättning. käl Inventarium öfver Östmans lösörebo hade nu blifvit !ten, f poliskonstaplar vVerkstäldt, hvilken förteckning endenn ast upptog ett värde af 247 rår 32 sk., men Östman ade assurerat detsamma för 5000 rdr bko. G Vid förhöret, som i dag fortsattes, tillspordes Ö. V tt noga afgifva de upplysningar, han kunde lemna. höst an svarade derpä, att svägern Fredin nog kundel slut pplysa huru elden blifvit anlagd, ty honom missnam inkte Ö. för gerningen. Fredin bestred all känne-lpenr lom om brottet, och poliskommissarien Jonsson inty-l året: sade, att de uppgifter, Fredin afgifvit om sitt vi-l hum tande den natten elden utbröt, voro med sanna förven hällandet öfverensstämmande. inbe Såväl Fredin som drängen Öberg berättade, attlpem rädgärdsmästaren Andersson i gär morgon yttrat:lnad: Nog kunde jag göra Östman fast, men jag vill det när: ej; blir det fråga om, så kan jag ej neka till attlvacl han lofvat mig 100 rdr om jag ville tutta päs. Öst: 112 . man syntes nu myeket förlägen, och stadsfiskalen för Mellbin förklarade, att Ö. för flera personer yttratpris sig sinnad att bygga stenhus i stället för trähuset. I desj Målet uppsköts ytterligare, och Ö. äterfördes i häkte. I hve — I dag fortsattes på rädstufvurättens 3:e afdel-åÅ slut ning undersökning i det från poliskammaren remittehar rade mål angående trädgårdsmästare-åldermannen J Bergqvist, tilltalad att hafva till flickan Engman lemvår pat län å ett från trädgårdsmästaren Engström stulet kan fickur. Aktor, stadsfiskalen de Berg, hade yrkat, attlma sedan Engman, tilltalad för tillgreppet af detta urnäg jemte ätskillige andre persedlar, blifvit vid rädstufvu-l och rättens 4:e afdelning i brist af bevisning frikänd förl me tillgreppet af uret, nämnde afdelnings utslag måttejors: infordras och att rädstufvurätten derefter måtte ingå löd med förfrågan till Svea hofrätt, huruvida icke rädunc stufvurätten nu vore af nämnde utslag oförhindrad att i sammanhang med angifrelsen mot Bergqvist äfven sed hälla ransakning med Engman, som nu erkänt tillbes greppet af uret. Sedan merberörde infordrade utslag ) lag blifvit uppläst, beslöt rädstufvurätten, att den af ak-lrer tor begärda förfrågan hos kongl. bofrätten skulle tiol framställas och att under afvaktan af svar derå målet ste angäende Bergqvist skulle hvila. Sc — I gär afton skedde inbrottsstöld i huset 34 26,1be Styckgjutarebacken, då flera dels guld-, dels silfverur stulos. Vi hänvise vidare till en annons i dagens blad. — I lördags hölls i Poliskammaren förhör med soc-1 po kerbruksarhetaren Johansson, häktad och tilltalad attlvä hafva uppbrutit en arbetarne hos sockerbrukspatronen sol Björling tillhörig sparbössa, och derur tillgripit de i bössan förvarade penningar, till ett belopp af 40 rdr log 18 sk. rgs. at Johansson hade för poliskommissarien Jonsson ochlpi flere andra perscner erkänt tillgreppet; men nu ne-lte kade han såväl att hafva föröfvat stölden, som ati hafva afgifvit bekännelse derom. Flere vittnen hördes, hvilka berättade att de, samma dag stölden föröfvades, observerat Johansson inoehafva en grabbnäfve med sedlar ä 2 rår bkos vaIf lör. Johansson, tillspord att förklara hvarifrån hanl.. erhållit dessa penningar, svarade att han erhällit dem , af sin husbonde, hr Björling, för att köpa sig en ny Irock. Hr Björling invände deremot, att Johansson erhållit 20 rdr för 6 veckor sedan, och ett vittne uppgaf, att dagen före stöldens föröfvande hade J. varit utan pengar; ty han kunde icke ens betala sin värd 2 rdr, som han var skyldig för hyra. Målet remitterades till domstol och Johansson äterfördes i häkte. — Säsom det omnämndes i fredagsbladet har den, som lurade den staekars bonden från Hätuna socken i Upland på ett lass spanmäl, blifvit gripen. Bedra I7 garen, som uppgaf sig vara f. d. smedsarbetaren Jo-Ih han Erie Forssberg, hade 2:ne gänger blifvit straffadll med högsta kroppsplikt för stöld och nu sednast ailf Gefle rådhusrätt blifvit förklarad äran förlustig. Frärt Gefle hade han i onsdags morgen hit anländtoch ge-! , nast, för att förtjena litet, begifvit sig till Hötorat get. Der köptes spanmålslasset, som sedermera, sä-Ij som förut nämndt är, säldes uti spanmälshandlaren(i Carl Gustaf Ramstedts magain. Af bokhållaren! Christiernin hade han endast fått 74 rdr 36 sk. rgs,, och då han deremot förbundit sig att enligt gjord öfver-t enskommelse petala 89 rår 36 sk. för spanmålspartiet, : så ämnade han uppsöka en kusk vid namn Carlssonl; för att få låne det resterande beloppet, och dä hadel bonden varit nog oförständig att tappa bort honom. Forssberg sade sig förgäfves sökt bonden uti hans qvarter, men derefter gätt till hvila uti Haza-parken, hvarest han vid uppvaknandet funnit sig bestulen på N. penningarne. Mälet uppsköts tills i morgon och Forssberg äterfördes i häktet. Hr Ramstedt har dock, såsom det berättas,redan ersatt bondens förlust med 40 rdr och garanterat hoaom det öfriga, i händelse Forssberg icke kan förmås erkänna, hvarest han har sina pengar förvarade. ot ch de an nlin d1 l 1 so. En slik handling af hr Ramstedt gör honom dnnu in mer förtjent af den aktning han eger inom samde hället. -— Förliden veeka omtalades att en skomakareenka var uppkallad till poliskammaren derföre att hon förfter )ledt och tubbat sin minderärige son att stjäla från ns. Isin husbonde. I dag hade man åter en dylik scen. on, Hos poliskommissarien Levander hade af en mamsell vidW. anmälan blifvit gjord att från henne blifvit borthat. stulen en portemonnaie, innehållande omkr. 11 rdr. För stor tillgreppet misstänktes en 11-ärig flieka, dotter till en kte ) hustru C., och hade vid tillfället så tillgått, att flicdes) kan, som varit på besök hos m:ll W. i dess bostad vid Lilla Nygatan, ur fickan på en å en stol hänne, ) gande klädning tagit nämnde portemonnaie. Öfvercke ) konstapeln Spängberg hade infunnit sig hos flickans ekel moder, men denna hade fräckt nekat; slutligen errit ) kände dock barnet sitt brott och modren framtog portmonnaien, som dock var tom, oeh hon förklarade att penningarne blifvit använda för att från assistansen ock ) utlösa åtskilliga persedlar. Spängberg hade derefter sin anställt visitation hos hustru C., då ytterligare 2:nc tomma portemonnaier anträffades äfvensom ätskilligc Hustru C. var i dag jemte sin dotter upphemtad till polisförhöret, dä flickan under tärar erkände tillgreppet samt förklarade att modren användt penninlergarne. Hustru C. kunde icke neka att hon användt inepenningarne, men bestred att hon tubbat flickan at! Östbegå stölden.