Aftonbladet – 27 september 1851, sida 2

— Nej.nu börjar det blifva för tråkigt att tal med Posttidningen! Sedan hon fått Folkröste till vapenbroder, börjar hon också blifva rik tigt vådlig. Det synes vara hopplöst att kunn tänka på hennes korrigerande, åtminstone s länge hon erhåller sådane uppmuntringar. D hon dertill emottager ntocksägelser, för sit beteende äifven af personer som icke på nå gondera sidan blanda sig i politiken,, så fin ner man att den olyckliga befinner sig i sällskaj med så förstockade — vänner, att hon ej ka räddas. Emellertid skall hr Hellberg (förlåt at vi här blott en gång begagna detta IHbondo. canib!) ej kunna engång då han, såsom v hoppas, återvändt till besinning, förebrå Afton. bladet,att det ej gjort hvad i dess förmåga stått. till hans upplysning och förbättring. Men v utropa med saligt Dagligt Allehanda i verlden: ;Tu Pas voulu, Georges Dandin! Endast några ord ännu! Posttidningen skyl. ler den person, som hon förmodar vara Aftonbladets närvarande görantr, för skrypskytteriv, derföre att han ej velat se sin person framskjuten i Aftonbladets polemik. Vi fråga Posttidningen: har denne person någonsin frukat att framträda med sitt namn och sin person, då sådant varit nödigt? Vi skulle tro att få personer varit så litet rädda derför. Men samme man har oupphörligt gjort sig den förhoppning, att kunna någon gäng få föra en polemik, utan all tanke och utan allt afseende vå person. Alldraminst har Aftonbladet synts wonom vara fältet för hans personliga strider. omellertid hafva Tiden och Posttidningen (ty ri tala ej om skandalbladen par pråförence) vungit oss att vända oss mot hrr Palmblad x Hellberg, och den sednare icke blott lofvar att fortfara med sin taktik, utan uppmanar anIra tidningar att med honom samverka i detta ofliga sarbetes. Vi önska de ärade herrarne gemen och Posttidningen i första rummet soda ,arbetskrafter! Det torde kunna bevöfvas, ifall Aftonbladet skulle vilja på allvar ippstämma melodien: Säg, vill ni dansa, bäta herr yrefve?n