LITTERATUR. Helsovännen, en Folkskrift om Vattnet och Anden, såsom menniskans bästa läkemedel, utgifven af J. O. Lagberg. Tionde häftet. Norrköping 1851. Vattenläkekonsten, i motsatts till Medicin-läkekonsten. I Rausses anda, af Theodor Hahn. Stockholm 1831. Anvisning att bota Förfrysning och Köldskador, samt läka Brännskador, af P. J. Liedbeck. Stockholm 1830. Sjelfva Läkarekonsten har på sednare tider börjat något utträda utur det vetenskaplighetens allraheligaste rum, bakom hvars förlåt förr endast den invigde adepten fick kasta en blick, och blifva föremål för det allmänfattliga meddelandet. Populära icke blott handböcker utan, hvad mera är, brochyrer som afhandla sjelfva läkekonstens principer, till ett allmännare begagnande och bedömande af äfven icke-läkare, hafva till stort antal utkommit), och snart kan icke ens medicinens lärde doktor dölja sin okunnighet bakom mystiska formler eller undandraga sina misstag undan menighetens pröfning och omdöme. Visserligen hafva dessa för läkareskrået oblida omständigheter s — grund i rikets söndring inom sig sjelf;, i de protestanter, som uppträdt inom deras eget sköte; dock är det äfven i detta fall personer utom skrået, som skjutit den egentliga breöchen på dess fasta ringmurar. Uppå den första stora affällinger och kättaren, läkaren Hahnemann, Homöopathiens stiftares, oblidkeliga anfall emot den ) Man torde härvid ej böra underläta att omnämna de anatomiska muscer, som föras kring landet, och öppna menighetens blick för den bittitls mest förborgade (esoteriska) grenen af det medicinska studiet, nemligen anatomien, kännedomen om menniskokroppens inre byggnad.