Aftonbladet – 15 september 1851, sida 2

EN BRAM TRÅN GÅRDAGEN.) EUGENE SUK, Den moraliska sjukdom, af hvilken Mr Bergeval var hemsökt, alstrade ändtligen en äfven fysisk, obotlig sjukdom, ett af dessa djupa lidanden, hvilka angripa och förtorka lifvets källor. Läkaren bekräftade tillvaron af en hypertrophie i hjertat; och efter detta orakelsvar erfor målaren — för hvilken lugn varit nödigt, om icke för attbota honom, åtminstone för att lefva — beständiga anfall, som allt mer och mer försvagade och försatte honom i ett aftynande tillstånd, plågsamt att skåda. Det var så beskaffad vi träffade honom på konsulatbalen. Då Esteve tidigt följande dagen inträdde bos sin far, för att underrätta sig huru han hvikt, fann han honom sittande lutad emot sin säng, i hvilken ingen legat. Han fattade fodras hand; den var brinnande. Målaren var angripen af stark feber, Mura? Ni her icke legat?, sade Estöve förskiöckt. Det är sant, jag kom att glömma det och har hvilat I 1 i linstolen. Estöve trodde det icke; och då det tillstån hvarnti han fann fadren, orvade honom, besvor han denne att lägga och sände gevist ofter läkaren, hvilken föreskref stillande medel och ostörd hvila. Jag går att se efior om min mor uppstigit och tUlsiger henne att komma hit ner,, sad sonen. Nej garde målaren lifiigt; hvarföre ora hentre? Den unge mannen gick icke dessmindre och ) Se A. B. n:o 210 och 212, ej; Å i