pades eller fruktade. Ändtligen inkomm Jurymännen och sessionen började ånyo. Juryns ordförande uppstod och förkunnad med hög röst juryns utslag: Den anklagade ä skyldig.v Nej, nej! Det är icke sannt! ljöd oförmo dadt en röst ur hopen af de tätt samman. trängda åhörarne. Vid Santa Maria Purissimal Jag tillåter icke att en ung oskyldig fn blir fälld. Här är jag!) Denna röst var Gaetanos. Han trängde fram för att närma sig jurymännen. Håll fast den der karlen! ropade presi denten. Det är öfverflödigty, sade Gaetano, hvilker hoppade öfver skranket ochi ett nu stod bredvid herr des Essarts. Ni har talat bra, min advokat, per la ma. donna! Ni förstår att lägga edra ord! I hela församlingen herrskade en dödstystnad; hvar och en undrade hvilken vindning processen nu skulle taga. Gaetano höll sig nära herr des Essarts och tryckte bjertligt hans hand. Gaetano,, upprepade han, ,skall icke tillåt: att någon oskyldigt dör för hans skull!vPresidenten tilltalade honom: Om ni ha något att anföra i den sak som blifvit behand lad, är ni ganska straffvärd som dröjt änd: tills nu. Emellertid må ni omtala hvad n vet! Ni påstår att enkan efter Mauclair är oskyldig! Hvem skulle väl ha begått morde om icke hon? Jag! Nio