Aftonbladet – 8 september 1851, sida 3

Article Image
BLANDADE ÅMNEN. JORDBÄFNINGEN I NEAPEL DEN 14 ÅTGUSTI skall enligt bref från Neapel till. Kölnische Zeitung af len 24 hafva varit alldeles förfärlig. Trenne olika landsträckor hade blifvit alldeles ödelagda. Staden Melfi och trakterna deromkring hade blifviit i grund förstörda. , Äfven andra orter hade blifvit mer eller mindre skadade. En mängd menniskor haide omkommit; andra irrade omkring sökande nägon fristad och hjelp, sedan deras hus, äkrar och fält blifviit tillintetgjorda. Enligt Gazette de Lyom hade staden iBari äfven blifvit alldeles förstörd. Undan ruinerna hade man vid gräfningar framdragit borfät 700 lik. I den engelska tidningen The Times berättas att det i synnerhet varit provinsen Basilicata som lidit af jordbäfningen. Inemot 50 byar hade blifvit mer och mindre skadade. Trefjerdedelar af Melfi, en stad med 10,000 invänare, läg i ruiner, hvarilanid vöro erkebiskopens palats, rädhuset och kasernen. Utom 700 kända dödsfall, hade 200 personer MWifvit skalade. Jordstötarne hade följt så häftigt på hvarandra att husen ramlat, innan en stor del af invånarne bunnit komma ut. — Om JORDBÄFNINGEN I RHÖNEDALIEN Och vid Geneversjön skrifver öfverrättsrädet Nöggemrath i Kölnische Zeitung: Natten den 23—24 Aug. kl. 2 märkte jag i Lausanne en jordbäfning, bestående af 3 på hvarandra följande stötar. Mänga menniskor väcktes derigenom ur sömnen. Vid min fortsatta resa till södra sidan om Geneversjön erfor jag på alla ställen som jag besökte, särskildt i Vevay och Villeneuve, att denna jordbäfning varit starkare och allmänt känd; Den sträckte sig vidare in ät Rhönedalen ochtyckes hafva tilltagit i styrka uppåt Rhöne .... I Bex och Martinach var den temligen betydlig. Stenblock nedskakades frän klipporna. Frän baden i Lavey hafva trovärdiga resande berättat mig, att mineralkällans vatten efter jordbäfningen tilltagit 2!, grader i temperatur ... oSom bekant, är det icke just så sällan som Rhönedalen hemsökes af jordbäfnipg. Öm jag icke mins orätt, inträffade en annan jordbäfning dder år 1846. Från äldre tid har man hört omtalas joordbäfningar, som i denna dal ästadkommit betydandde förödelse, hela klippors nedstörtandes, 0. 8. V. — JoxpBärnisaen I Scaweiz. Natten den 23—24 Augusti märktes den äfven i ILuazern, Basel, Solothurn och Badenweiter (i Baden). — ÖFVERSVÄMNINGARNE I ScHWreiz hafva ästadkommit ofantlig skada. Förlusten ii nägra kommuner i Bern uppgifres till öfver en million F1., af hvilka 250,000 träffa staten för förstörda broar och vägar. Natten den 17—18 Augusti rasade -elementerna alldeles förfärligt på flera ställen i Östra Schweiz. I Schwyz såg man först starka praktfulla blixtar i två timmar utan buller, men under en mycket kylig luft. Derefter följde en sä häftig orkan, att äfven de starkaste byggnader knakade. I Glarus rådde sädan bestörtning att man ringde i flera kyrkor. Isynnerhet fruktträden ledo betydligt. Eljest förspörjas inga större olyckshändelser. — Pårvren ämnar anlögga ett stort kristligt Museum i Lateran-palatset. Materialier af grafskrifter och diverse andra marmor-monumenter lära finnas i 5fverfiöd. Roma Sotteraneav, heter de2t, har på sednaste tiden visat sig vara ett ganska !fruktbart fält för archeologiska forskningar. I katakkomberna har man funnit mycket. — Mignet, den bekante historideskrifvaren, har nyligen utgifvet Maria Stuarts histooria i 2 band. Den prisas myeket af Journal des Debäits.

8 september 1851, sida 3

Thumbnail