En ödmjuk bön tiil Stockholms Herrar! En bättre, värnlös ficka, som här i Stockholm kämpat måed fattigdom och många motgångar, anhåller så ödmjukt och -innerligt. hos pågon välgörande person om en liten penningehjelp, emedan hon ämnar resa, för alt i utlandet söka sin utkomst. Godhetsfullt svar afvaktas i förseglad biljett till Elise, som inlemnas i Möbelboden vid Jacobs torg. .: