Aftonbladet – 4 september 1851, sida 3

Article Image
rinngrundet, Dberattatr att på Ssondag men ännu fortfor, hade en annan hela tiden haft efter sig, totalt försvv åsyn; man har ännu ej fått nägoa nä rande densamma. — Borgaren och fiskaren P. G. 1 läget Bönan har i Norrsundet fallit jeasen Nordstjernan (skepp. Holmstedt) und stormiga natten till den 31 sist. (C.; BLANDADE ÄMNEN. KARDINALEN OCH DIPL. Under ofvanstäende rubrik läses föl ska tiduingen Le Natianal: En mängd statsmän hafva bräkat sin funderingar huru man skulle kunna fö sägelse, som synes ligga ä ena sidan i den hvarmed det franska presterskapet, på gu gifvelser frän romerska hofvet, understödjer lagsvidrigt äterväljande af hr Bonaparte, dra sidan i det allt tydligare missnöje, päfliga regeringen upptager de franska närvaro och den omständigheten att d trots af alla protester, besatt ätskilligas tioner i staden Rom. Följande samtal, som, om vi få sätt ka underrättelser, sistlidne Juni månad s örefallit mellan en kardinal och en fra gifver det sannolika ordet till gåtan. kunna ordagrannt ätergifva hvad som sar mellan de båda, sä tro vi oss likvii minstone för det hufvudsakliga. en vederläggning i PUnivers för a gifterna såsom fullt authentika. Kardinalen. Den helige fadrers välvija för br ad presidenten kan icke betviflas. I a ät b ott på rakta uppredan rönt prof derpä; och han skal. er lera. Hans återväljande har alla vära symp kan icke annat än erhålla franska prostors understöd. Diplomaten. Jag litar derpä, e är ock öfvertygad, att ni med eder! i d presterskap nödvändigt skall kunna gida dess nit och ästadkomma de bästa frukter. Kardinalee. Vi skola ej underläia at öfvertygad derom, min herre; men pi är fl diplomat för att icke fatta, att fr äfven ä sin sida bör visa sig m Lät oss tala upprigtigt: hän alla beräkningar; det kunde sål franska trupperna en dag blef Hvarföre icke nu genast komma medel att förebygga denna fara? taga detta svärd, som hotande hän: vuden, innan det gär.i andra händer? Diplomaten. Jag begriper myckei eminens. För att gå rekt på saken den närvafande presidenten kom: . nad makten i händerna Påe Pet nens, och jag kan till och med möjlighet att så sker. Men dett ligåre skäl för eder att göra gemer sak att sätta alla edra krafter i gäng för att göre franska presterskapet benäget mot oss sKardinalen. Jag förstär; men pi mindre säker om värt nit, i fall ni trupper från Rom och lemnade oss f7 en annan garnison. rDiplomaten, efter en stunds tystna tighet, eminens, fordrar äfven från r dan uppriktighet. Jag vill då suga svep, att franska trupperna skola både för att försvara eder, samt ov; tertryckligt påminna eder, att crt vid värt, att vi räkna på edert hb vilja. Har jag förklarat mig til nens? Kardinalen, mycket kallt, ur fattat er mening, min herre! Nägon tid derefter kow en grund af hvilken general Gemces tegiska punkter, som han alltsel i trots af reklamationer och pe Pius IX. Måhända har vär arme ieke ng a a vig ten och hela storheten af det ka som sen i Rom uppfyller! a — Vi hemta ur Örebro Ti lintressanta underrättelse om HBöjer att å åker plantera Mangold eller åe i Bäjers och Baden öfverallt begagnade foderoetor (meddelad till landtbruksmöret vid Brefvens bruk, af J. Swartz): Den del af Bäjern jag set: bestär af rödaktg sandlera, af si djup, på sandstexsberg. Jorden ren och gödslas, lägges med plog i v 3 till 4 alnars Wedd. Den hi plantsättningen, äfven ej då ty man fruktar, i fall den lera sättet skulle göras för fin, att ce skulle tillslå den för mycket och a träffande torka skulle härdna den ti rotplantorna. Då de iträdgården ell uppdragna plantorna blifva sta äkern och denna skall verkstö jande sätt: Om regn ej förut f: gär en person och vattnar fläe I hvarandra; en annan uppkastar torr jord bredvid den väta fläc! I med hackan skrapar till en liten Inade stället; derefter följa tvenne qvinnspers ller flera, om de äro mindre vana oeh raska sätta till dem burna plantor, uti den forme Fjordhögen, medelst nedtryckande, med en 1 ,koka, af plantans rotspets genor: Jen tor den vattnade jorden, och tillpacka sedar jorden kring plantan, att denna möjligt rakt upp. Någon vidare v aldrig; men då plantorna visa sig haj deras blad rest sig och börjat vexa, I luckras jorden kring hvarje med handh vid de frän plöjningen qvarvarsnde stö sönderslagna till finare jord. Rotplantorna beredas sättning: person, som upptager dem frå venstra handen sä många den k ternas finaste spetstrådar, doppar knipp ett bredvid stående kärl, fylldt rhed t i as för Mangold, ned uti handen ve vete och strör densamma öfver och emella handen hällna i gödselvällinsen dop och hvilka sä läggas i den korg, hvar åkerfältet. Ju starkare plantorna äro vd omplavic bättre; minst böra deras rötter hälla 3 er Fl KP RR den 12 Juni och fortsattes i B efter midsommarn. Mycket vig plantering är, att plantorna Mangold-rötter blifva me skattade i England, der der utvidgas. De gifva ingen kor erhällen mjölk, och p ett ovanligt rikt och godt foder ternas lätta förvaring bos oss i 5 mänads slut, så väl i täc källare och i ej för varmt fal vitsorda. — KINESERNAS EMIC AI Hvad som med skäl på sednö d 7 särdeles uppmärksamhet är de oporti ti hvilken emigrationen ifrän Kina ti Z Hanser Hittills var invandringen till Auc: peisk, den kom ifrån nstern, men sedar inträde i unionen har den äfven bli och kommer ifrän vestern. I däsdet är bekant att vid andra i fila banana 2 Ta dafrdolan datten rn sar ot ev JT

4 september 1851, sida 3

Thumbnail