Aftonbladet – 2 september 1851, sida 3

I blå CH UTI UCIGl, VVU VID PÅ VYSUMEe BO TT ff UCL k blåsor i nacken, till storlek af ettriksdalerstycke, Y deles liknande bränbläsor. 1 dettredje rummet träf-l:em le strälen en med stältråd hoplagad kam i hufvu-lsocl t på en qvinna och nedtryckte densamma, hvaraf l gar jde kontusion och en stunds sanslöshet. — I det l; a ;stnämnda rummet, der strålen lät sig förnimma, lt littrade den äfven skaftet på en kaffebrännare och yxa, på hvilken sednare äfven synes en del af net liksom hopsmält i en kula. — ETT FÖR ANDRA GÅNGEN I ÅR BLOMMANDE LNÖTTRÄD. Ifrån Wisby berättas, att 1 en idgärd derstädes, i slutet af Augusti, en sädan hänant lse inträffat. Invid treqvarts-mogen frukt sitta pål de ånga grenar de änyo utslagna blomhängena. Päl trä gra andra valnötträd derstädes, som blifvit underkta, har denna egendomlighet icke blifvit obserrad. — Victoria Rectu. Vid konungens af Preuspy n besök i Hannover, helt nyligen, förde man H.IR3 I:t ut till lustslottet Herrenhausen, för att bese ettå Ko xemplar af Victoria Regia, i blomning. Vid tillllet gjordes ett försök med de stora simmande bla-I H: ens styrka, i det att man satte en sju ärs gosse och I Ar tt par tyngder af 60 skälpunds vigt på ett af dem, BI tan att det sjönk. (P. T.) — EN TypHon. Den 23 sistlidne Maj höjde g mellan hamnarne Truxillo och Payta vid Perus ust ett skydrag, som förstörde allt i sin väg. Vati npelaren hade vid hafsytan omkring 6 fots diame ;r, vid midten omkring 12 fots och ökades sä, tills) en slutade vid ett litet moln, som den bildat och om följde dess rörelser. Den tycktes framdrifvas aff n lätt nordvestvind. Flera mindre fartyg, som droos inom dess krets, blefvo totalt förstörda. — Ett af em, en peruviansk skonert, förlorade icke långt ifrän ayta. Den upplyftades ett stycke i luften af skyragets kraft och störtades derefter ned i djupet. Alrig, åtminstone i mannaminne, hade hafvet vid dessa uster varit så förfärligt. Örlogsbriggen FEntrepreant, som passerades af detta fenomen på omkring 000 fots afständ, afsköt flera kanonskott på detsamna och lyckades derigenom göra det oskadligt. Selan skydraget 1782, som ästadkom ofantliga härjninsar längs efter en del af ön Cubas kuster, har man cke sett nägot så häftigt. (G. H. c. S. T.) — ÄNNU ETT SÄTT ATT BEREDA SMÖR. Ehuru tskilliga uppgifter i tidningarne rörande smörbereding genom gräddens nedgräfning i jorden, tordela, rifvit en och annan husmoder den föreställning, att vrädden, genom mullens underbara verkan, s sönlerdelas i sina beståndsdelar, att endast smörets tvätting och saltning skulle återstå, lärer hvar och en, Li om försökt detta konstgrepp, och tillika vet huru o-ltc vättadt smör ser ut, snart hafva funnit, att den url. orden upptagna grädden icke undergätt annan förindring, än hvad silning, d. v. s. det vattenaktiga imnets aflägsnande ur grädden, skulle hafva ästadcommit: att grädden blifvit tjock som gröt, men i öfvigt bibehällande sina vanliga egenskaper, hvilka selermera, genom gräddens omröring eller vispning, snart förändras, och den vanliga sammangyttringen till smör inträder. Den större qvantitet smör än vanigt, man trott sig erhälla, utgöres af tjernmjölkens ;stämne, hvars intagande i smöret visst icke är att rekommendera, om det nägon tid skall förvaras; men som denna ide, att utan ansträngande arbete erhålla Pp smör, icke bör komma i glömska af dem, som hafva mindre qvantitet grädde, har insändaren ansett sig böra offentliggöra ett mindre omständligt sätt med 9 zräddens behandling, dervid ofvannämnde resultat in-Å träffar, utan att grädden behöfver nedgräfvas i jorden, l, och säledes läter sig göra hvilken årstid som helst. En fyrdubbelt viken, i vatten genomdränkt, men urvriden duk lägges i ett kärl (fat eller spilkum); gräddens hälles deri, dukens hörn uppdragas och omdindas med ett snöre, och den sålunda bildade påsen upphänges fritt i ett svalt rum. Efter 24 timmar, eller då päsens innehåll kännes någorlunda fast, uttages den tjocka grädden och vispas med tillsats af litet friskt vatten. Efter 5 minuter är smöret afskiljdt och färdigt till saltning. (Jemtlands Tidning.) — JERNVÄGARNE I ENGLAND. Enligt Timesl, har England nä 29 hufvudjernbanor och 108 bibanor.1 Bland de sistnämnda äro endast 30 af 5—7 engelskalj mils längd, de öfriga äro öfverhufvud 30 mil länga. Great-Western-banan är 140 mil läng, Birminghams-l; banan 130. Längden af samtliga jernbanorna i Eng-; land utgör 12,336 engelska mil och de hafva öfver hufvud kostat 12,000 St. pr mil. (B.) — AMERIKANSKA SKÖRDMACHINEN. De prof som i England blifvit anställda med denna först genom verldsexpositionen der kända uppfinning afnordamerikanaren Mac-Cormick, hafva utfallit så förmånligt, att engelsmännen anse vinsten af detta nya redskaps införande vid deras landthushällning kunna godtgöra allt det besvär, som landtbruksafdelningen af 2xpositionskommitteen haft vid verldsexpositionen. Machinen har blifvit noggrant pröfvad, under ledning af en bland kommittens medlemmar, m:r Mechi, som derom afgifvit följande utlätande: Machinens bruk förutsätter ett jemnt åkerfält och så vidt möjligt icke lagd halm, samt få afbrott genom öppna diken och andra hinder. På dessa vilkor kan en sådan machin, hällen i rörelse med hästkraft, afmeja 10 till 16 acres (8 till 13 tunnland) på dagen. Machinen pröfvades i England på hvete med läng halm, och som till ingen del hade lagt sig samt innehöll 3 qvarters hvete på acren (20!V, struken tunna på tunlandet). Machinens arbete beror väsendtligen på arbetsförmågan hos den som räfsar undan det af mejade från det bräde hvarpå machinen under -sitt tortskridande lägger skörden, ty detta är ett strängt arbete. Machinen bryter icke halmen och utskakar icke sädeskornet. Skörd, som lagt sig, kan blott skäras när machinen framskrider emot den sidan, dität laxen ligga; luta de ifrån machinens väg, mäste mejlaingen ske för hand. Ett mot skörden svarande arhetsbiträde fordras vidare för att binda och till torkning uppsätta skörden. Som slutsats anför m:r Mechi att, enligt hans öfvertygelse, all skörd i England snart kommer att verkställas med skördmachiner, satta i rörelse antingen med hästar eller ängkraft. — DEN Långa LAPPFLICKAN var den 18 d:s oå verldsexpositionen uti kristallpalatset i London och l väckte utomordentlig förväning. I — MENNIsKOSLÄGTETS DÖDLIGHET. Man har Iberäknat, att på jorden dör en menniska i hvarje Isekund. Säledes 60 i minuten, 3600 i timman, 136,400 i dygnet, 31,536,000 på äret. Denna beräkning grundar sig på det antagandet, att jorden bebos af 1000 millioner menniskor, hvilkas lefnadsälder, öf verhufvud, uppgär till 33 är. Då nu hvarje är 31,536,000 menniskor dö, så utdö de 1009 millio nerna på 33 är. När vidare 31,536,009 sekunder utgöra ett är och under samma tid 31,536,000 menniskor dö, så mäste det göra en menniska i sekunden. Om nu folkmängden icke skulle stiga till 800 millioner — den uppgifves eljest till blott mellan 800 och 900 millioner — sä uppstår en liten skillnad i denna beräkning. — SurarestatistiK. Uti statistiska sällskapet i London upplästes nyligen af en hr Nelson re dogörelse om dödligheten hos supare. Deraf inhemtas att England med Wales för närvarande räknar 64,800 fyllhundar (kalasdriokare häri icke inberäknade), hvaribland 11,220 qvinnor. Säledes på 74 manspersoner en supare och på 434 qvinnor en bacchantinna, eller i medeltal på 145 personer en fyll hund. På ett antal sädane, hvilkas lefnadsälder ut . gjorde in summa 61,115 är, räknades 357 dödstall, medan medeltalet af dödsfallen annars utgör endast 110. Dödligheten hos supare är sålunda omkring 3 gånger större än den vanliga. En supare af 20 är: ålder kunde icke räkna på att få lefva framät mera än 15.6 är, medan en vanlig menniska vid samma älder ännu kunde hoppas 44.2 är. En supare af 30 är hade att emotse endast 13.8 år i stället för 36.5, och en sädan vid 40 är blott 11.6 är istället för 28.8. (P. T:) — Princinves Gengrauzx d Economie Politique