AO AN ende strandifynd och ur sjön bergadt gods. I N:o 45 afstyrkes väckt motion om meddelande af närmare föreskrifter rörande de ändamäl, för hvilka aktiebolag enligt Kongl. Förordningen den 6 Oktober 1848 mä kunna stiftas. Beriktigande. I lördagens Aftonblad förekommer en insänd art: med öfverskrift: Erinringar till Sveriges skattiskyldige jordägare angående uti ordinarie räntdan ingående s. k. småpersedlars omsättning ocich förenklings, hvilka erinringar befinnas unddertecknade af ett betydligt antal riksdagsfullmääktige inom hedervärda bondeståndet. En :uppsats af denna beskaffenhet, rörande ett ämne af stor samhällsvigt, utfärdad af nära hälften af ett riksstånd, till samtliga Sveriges skattskyldiga jordägares upplysning och varning, torde icke med tystnad böra förbigås, då den innehåller åtskilliga ganska väsendtliga oriktigheter, hvarigenom en falsk föreställning, derest dessa oriktigheter blefve oanmärkta, kunde utbredas angående den sak gom blifvit behandlad. I berörde erinringar omnämnes först, att Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag aflemnade ett förslag i den s. k. skatteregleringsfrågan, phufvudsalkligen åsyftande ej mindre att jemte större enkelhet och reda i uppbördsväsendet, xtillika afböja det prejeri, som hittills ofta ägt och äger rum, vid fråga om lösande af präntespanmål, än ock att bereda de skattdragande någon lättnad, dels genom bestämmande af en s. k. medelmarkegång, uträknad efter flera års gängse priser å skattepersedlarne, dels ock genom borttagande säväl af rättigheten för indelta löntagare att spanmålen occh andra skattepersedlar till levere-li ring in matura uppsäga, som äfven till åtnju,tande af den hitintills utgående forsellönen, hvarigencom för båda de sednare fallen samt-l lige skattteoch räntegifvare skulle ställas i fullkomlig likhet med dem, hvilka nu omedelbart till kronan erlägga deras skatter, och sålunda icke, såsom de förstnämnde äro underkastate: 1:o uppsägning in natura; 2:0 putöfver markegång förhöjda lösningspriser; poch 3:0 godtgörande af forsellön. Allt deta är ganska sant, men då derefter tillägges, att detta ganska lyckligt uttänkta och för skattegifvarne gynnande förslag blef 5 dock af 2:ne riksstånd förkastadt,, så inneHåller demna uppgift en oriktighet, eller åtminstone en förvillande oegentlighet; ty oaktadt försldaget innehöll dessa nyss nämnda nyttiga syfteemål, blef det likväl af alla fyra riksständen aafslaget, och deribland obestridligen med messta ifver just af hedervärda bondeståndet. Man skulle vilja tro, att erinringarnes författare och subskribenter förblandat Kongl. Maj:ts proposition med statsutskottets, efter kommitterades andra alternativ uppgjorda, förslag, hvilket af 2:ne stånd bifölls, men äfven denna förklaringsgrund låter icke antaga sig, ty utskottets förslag gick ut på en allmäin, persedelräntornas förvandling i penningar, hvarvid naturligtvis ingen medelmarkegåmg m. m. behöfdes, hvilket likväl, såsom oftvanföre synes, uppgifves hafva ingått i förslageet, och som äfven ganska riktigt förekom 1 den kongl. propositionen. Hvad som i erinringarna egentligen åsyftas, måste således lemmas oafgjordt, men sammanställningen af förslagets innehåll med Kongl. Maj:ts förnyade proposition i ämnet vid denna riksdag gör oriktigheten särdeles anmärkningsvärd, exär dermed synbarligen vill antydas att det sednare kongl. förslaget skulle innefatta insskränkningar, som förminskade eller tillintetgjorde de fördelar, som genom det förra skulle hafva vumnits. Huru härmed rätteligen sam:;manhänger skall nu blifva utredt, och det .skall då visa sig att förhållandet är alldeles .omvändt; d. v. s.att alla de ändamål, som med det: förra förslaget åsyftades, äfven gcenom det: sednare vinnas, och att derutöfver ät:skilliga önskningar, hvarpå i främsta rumme hedervärda bondeståndet fästade mycken vigt i detsamma äro afsedda. De nyss antydda ändamålen, sådana de oc) i erinringarna (se ofvanföre) blifvit uppgifne voro följande: 1:o Större enkelhet och reda i uppbörds väsendett. — Enligt det nya förslaget komme .antalet aaf räntepersedlar, som nu uppgår ti flera hundrade, att reduceras till högst 10 12 för mela riket. 2:0o Afböjandet af det prejeri som påstå hafva ägt, och äga rum, vid fråga om lösan det af Jräntespanmål. — Enligt det nya för slaget försvinner indelningshafvarnes rätt at uppsäga spanmålen till leverering in natura. 3:o0 Lättaad för de skattdragande genon bestämmandet af en s. k. medelmarkegång beräknad efter flera års gängse priser ä skatte persedlarna. — Enligt det nya förslaget skol de få persedlar, som komma att qvarstå, 1 .sas efter ett medelpris, beräknadt efter IV å verkliga priser; icke efter 20 års markegån ;såsom i erinringarna orätt uppgifves. 4:o Borttagande af rättigheten för indel Töptagare att uppsäga spanmålen och and skattepersedlar till leverering in natura. Detta ärr, såsom redan blifvit sagdt, i det ny förslagett borttaget. 5:0 BBefrielse från den hittills utgående fo sellönenn. — Denna forsellön är, enligt försl et, dern skattskyldige efterskönkt, och ske fa neffter, då förslaget vinner tillämpning, t indelnimgshafvarne utbetalas af staten. ij 6:0 De indelta räntegitvarnes fullkomli likhet med dem som nu omedelbart till kr nan erlägga dessa skatter. — Detta är en hv vudgrund i det nya förslaget, och är enli detsamma också fill alla delar uppfylldt. Mot den förra kongl. propositionen anmär 4es deremot af hedervärda bondeståndet, den föreslagna omsättningen af samtliga ri tepersedlarna i endast 2:ne, nemligen spa mål och smör, sannolikt skulle Jeda ti