Aftonbladet – 1 september 1851, sida 1

MR J AL UTRIKES. Med gårdagens och dagens poster hafve vi mottagit tidningar från Hamburg af den 2, 3erlin, Stettin, Köln och Brissel d. 27, Paris len 25 och London den 24 Augusi. XKöpenhamnstidningarne gå t. o. m. sistlidne onsdag. DANMARKE. I en korrespondensartikel från Köfenhamn till. Snällposten i Malmö, berättas följande: Med hänseende till det Hessiska fanilje-arrangementet angående afsägelsen fön danska thronföljden har der helt oväntat kommit en fnurra på tråden. Som bekat hafva le härvarande medlemmarne af denra gren, andtgrefvinnan Charlotte (Christian VIII:s syster), hennes son, prins Fredrik af Hessen, och hennes döttrar, Louise och Augusta, ömsesidigt renöncerat på sin eventuela arfsrätt (prinsessan Louise till förmån för sin man, prins Christian af Glicksborg). Den äldsta af landtgrefvinnans döttrar, prinsessam Marie, som är förmäld med hertigen af Anhalt Dessau, har nu deremot förklarat, att hon för sin del icke vill afsäga sig sin arfsrätt, förmodligen uppmanad dertill af sina småtyska slägtingar, måhända också för att skaffa sig någon pekuniär fördel. Man förmodar att hennes svärson, hertigen af Nassau, hvars SlesvigHolsteinska sympatier äro kända, förnämligast frammanat hennes vägran; bemälte lilla suveräns ryska förbindelser (hans första gemål var en dotter af storfursten Michael) hafva i någon mån tilldragit saken uppmärksamhet. Dock har man allt hopp, att saken får en önskad utgång och att prins Christians af Glicksborg succession blir erkänd af alla stormakterne, samt sålunda Londonerprotokollet fullbordas., PORTUGAL. Flera pärsutnämningar motsågos inom Septembristernas parti, såsom Foscoa, Aguiar, Julio Gomez, Jose Passos, m. fl. Handelstraktaten med Ryssland var nu promulgerad. Den kommitte, som behandlat jernvägsförslaget från hr S:t Romas, har ansett det oantagligt. Engelska eskadern låg fortfarande i Tajomynningen. Den franska har redan passerat Gibraltar på hemresan till Toulon. Valen synas utfalla till fördel fö de moderate Chartisterne och progressister FRANKRIKE. En plan, som ryktet tillskritvit regeringen, nemligen att låta valen till den nya nationalförsamlingen ske successivt och förr än grundlagen bestämmer, försvaras nu i em mycket lång artikel i Za Patrie, för den 253 dennes. Den är undertecknad af Delamarre och har väckt ett visst uppseende för den tydliga afsigten att möjliggöra Louis Napoleons återväljande till republikens president. Artikeln framställes såsom ett förslag till en lösning., d. v. s. ett medel att umdvika åtskilliga svårigheter, som kunde uppstå vid presidentvalet. Artikeln förklaras icke uttrycka regeringens åsigt och har äfven haft den lyckan att desavueras af en annan regeringsorgan. Den synes liksom flere föregående artiklar i Le Constitutionnel vara utkastad för avtt sondera opinionen. Den börjar med att visa omöjlighaeten af en legal och grundlagsenlig revision, eehuru briIsterna hos grundlagen, som åstadkoommer ri valitet mellan presidenten och nationnalförsamlingen och hvilken under en mindire sansad president än Louis Napoleon skullce leda till farliga konflikter, likväl göra en rewision all; deles nödvändig. Sådana faror skullle ofelbart uppkomma genom samtidiga val tilll republikens president och folkrepresentanter och genom möjligheten att den afträdande: nationalförsamlingen komme att utse president, i händelse att ingen af kandidaterna skulle erhålla tillräckligt rösteantal. Såsom medel att undgå alla dessa svårigheter föreslås nu, att låta valen till ny nationalförsamling begynna i December månad, att