Aftonbladet – 30 augusti 1851, sida 2

f sin resa, så kan svaret derpå för hvar och en blifva ganska olika. Om expeditionen allmänhet är det dock min öfvertygelse, att len varit af en stor och väsendtlig nytta, hvilken i rikt mått skall ersätta de kostnader derpå blifvit nedlagda. En väckelse till industriellt framåtskridande har härigenom blitvit gifven åt de många i expeditionen deltagande näringsidkarne ifrån olika delar af Sverige, och skall utan tvifvel äfven meddela sig åt alla, som få emottaga de resandes muntliga eller skrifna berättelser om hvad de vid expositionen och på Londons verkstäder sett och lärt. Jag tror äfven att besöket i London och bekantskapen, så flygtig den än må hafva varit, med det engelska nattionallynnet, kunnat hafva sitt moraliska inflyttande på de besökande. Med all redbarhet i svår karakter och värma i djupet af våra hjertan, laborera dock vi svenskar ännu med ganska mycken råhet i ord, åthäfvor och yttre skick. D har derföre varit oss godt att med egna ögo få betrakta det engelska folkets allmänna humanitet, som icke består i en inställsam förbindlighet, utan i en välvilja, som kommer ifrån hjertat, en lugn värdighet och ett deltagande, som yttrar sig i handling mera än i ord. Hvarje engelsman bemödar sig att vara gentlemans, ett ord, som man, utan fruktan att begå ett misstag, kan säga hafva gifvit en viss lyftning och hållning åt hela nationen. Den svenska nationen har ännu icke fått sig ett sådant ord. Vårt motivarande berömmande uttryck: det är en skol, innebär hufvudsakligen endast en viss ysisk kraft; ordet gentleman deremot uttrycter en person med civilisation, ej blott till sitt yttre, utan äfven till kunskaper och moralitet. Jag frågade en gång en engelsk gosse om 12 år, hvad han mente med gentleman, om t. ex. jag ej vore gentleman ifall jag finge mig rigtigt vackra kläder, och han svarade: Om du hade aldrig så vackra kläder, men inte kunde läsa eller bure dig illa åt, så vore du ändå inte en gentleman., Bekantskapen med denna vackra egendomlighet hos den engelska nationen, kan icke undgå att äga ett moraliskt inflytande på hvar och en som får del deraf. De svordomar, de grofva samtal, de råa kraftyttringar af näfrätt, hvilka man ofta erfar snart sagdt inom alla våra samnällsklasser, äfven de som vilja anse sig met bildadep, äga endast sina motbilder hos der alldra råaste massan af Englands befolknirg; den som derutom skulle göra sig förfallen till något dylikt, skulle ögonblickligen höra den betydelsefulla förebråelsen: You are not gentleman, sirl (Ni är ej en gentleman, herre!) Hos oss heter det: du är ej en karl; du är en stackare., 0. s. v.: en anklagelse, som måste. afplånas med någon yttring af den råa styrkan. Äfveni aktningen för qvinnan är den engelska nationen utmärkt. En förolämpning emot den ringaste qvinna i England: kostar en person dyrt. Derföre kan ätven i detta land ett fruntimmer ostördt och klanderlöst resa på ångbätar och jernvägar, gå ute på gatorna hvilken tid på dygnet som helst, samt deltaga i mången allmännare verksamhet, som hos oss ej skulle anses öfverensstämma med anständighet och det svagare könets, förmåga. Man hyser nemligen ej i England den djupt föraktfulla och kränkande åsigt om qvinman, som ligger i fordringarne på att hon Iskall vara åtföljd af en uppsyningsman, ett pförkläde, hvarhelst hon visar sig utom hus, lätminstone om det är i sällskap ned en man. TDerföre äga äfven de bildade engelska frunItimren något obeskrifligtintagand:, genom sin sanna qvinlighet, som icke är pjckighet, ömtålighet och nerfsvaghet, såsom nan hos oss Isynas. fatta begreppet qvinlighet, utan en oIskuldsfull. godhet och mildhet, i förening med Jen frisk och lefvande verksamhetshåg. Mer än en af oss hade nytta af den erfarenhet det i detta hänseende lyckades honom att vinna. Det bör tilläggas att qvinnan i England kan blifva myndig vid en viss ålder, likasom hon I kan blifva det i flera länder, der den gamla Igermaniska, barbariska uppfattningen af qvinnans kall och egenskaper lemnat rum för en högre, på kristendomen grundad åsigt. Utom de moraliska verkningar sådane erfarenheter afett lands förhål:andm måste utöfva på resande ifrån ett annat lad, har dock ; vår resa äfven haft en mera omedebar nytta för I J många industriidkare. Såsom nårra exempel Ihärpå vill jag anföra, att vid ett esök i ett faktori, våra bleckslagare fingo län den vigtiga uppfinningen att förzinka jernplåter, hvarigenom dessa plåtar icke behöfva snörjas, utan ändock bibehålla sig utan att rosa en särdeles lång tid. Detta slags takplåt har helt och -Ihållet utträngt takläggningen med kopparplå-Itar å nya byggnader i England, Våra handtverkare fingo i faktoriet icke blott åskåda förzinkningsprocessen utan äfven till och med lägga handen vid plåtarnes hofsättning till takbeläggning. Vagnmakare , :adelmakare, I målare och smeder fingo i Hons etablissement inhemta de nyaste och bäst i England Ikända metoder i afseende på tillverkningen af Ivagnar, deras beklädning och lackering; deriIbland må nämnas. fernissas. användande i stälJet för spakling. Sadelmakarne hemförde åt-Iskilliga nya modeller till engelska sadlar; lac-Ikerarne lyckades få reda på den engelska lack;Ifernissan, som vi hittills. ej. känt. En ny me-Itod som inhemtades för gevärpipos beredning ;Joch polering, hvarigenom de vima i seghet Joch kosta. mindre i tillverkning; dentorde ensam Jkunna bringa staten en kontant. behållning, Isom ersätter kostnaderna för vår resa. En af våra målare tog formligen lektioner. i konTR MV -— RE