Aftonbladet – 25 augusti 1851, sida 1

EEE ATS EAT STAT DANMARK. Köpenhamnstidningarne meddela det under n 16 Maj detta år af konungen tillsvidare lade förslag till en koloniallag för danska stindiska besittningarne. Man finner deraf, t dets. k. kolonialrädet har dels beslutandett, dels rådgifvande medverkan vid lagstiftngen. Det består af 16 medlemmar valde folket, 8 för S:t Croix, 6 för S:t Thomas ch 2 för S:t Jun; samt fyra af konungeen utämnde. Valrött bar enhvar välfrejdad man, om fyllt 25 år, infödd, eller som varitt i 10 r bosatt på öarne, och som har 500 pigasters komst eller betalar 3 piaster i gruncdskatt ler för hus, eller är borgare eller har offentg anställning. Kolonialrådet sammanträder varje är till ordinarie sammankomst på 4 eckor och kan äfven deremellan sammankals. Det väljer sjelf förman, vice förman och ckreterare. Danska och engelska språket beagnas vid förhandlingarne, men besluten afttas på danska. Sedan utfärdas en beritIse på begge språken. Guvernören tillsättes på 5 är; han kam äter lsättas; men fär ej ingå äktenskap på Ööarne ller der ega fast egendom. Vid upplopp far ke väpnade styrkan inskrida, förrän menigeten tre gånger blifvit förgäfves uppmianad tt åtskiljas. General Bardenfleth och öfverste Baggesen vafva öfvervarit de militirhögtidligheter, som f österrikiska trupperne i Hamburg anställdes vå deras kejsares födelsedag. FRANKRIKE. Republikens president, eller kanske rättare nrikes ministern Leon Faucher, har utgifvit ett dekret, som ytterligare bidrager att uppeta sinnesstämningen emot honom, genom den uppenbara väld och partiskhet, som deri framträder. Han har nemligen ogillat och unnullerat en öfverläggning af arrondissementsrådet i Limoges, innehållande en önskaan, att srundlagen måtte för framtiden uppriktiigt tillämpas, och att de lagar, som strida moot konstitutionen, isynnerhet lagarna mot föreningsrätten och tryckpressen, må äterkallas eller modifieras. Ministerns beslut åberopar ett reglemente af 1848 och ctt annat af år 1953, enligt hvilka alla sådana handlingar eller öfverläggningar af arrondissementsråden, hvilka icke lagligen tillhöra deras befogenhet, skola förklaras såsom icke tillkomna. Emellertid bär det icke bättre till än att cn mingd arrondissementsråd nyss förut diskuterat om behofvet att revidera eller förändra konstitutionen, och dertill blifvit uppmanade från regeringens egna prefekter, och såsom alla känna, dervid följt en vink, väckt ifrån regeringen sjelf. Således visar det sig att presidenten, äfven emot kommunalmyndigheterna i landet, följer den obegripligt blinda maximen att slå med på dem, som försvara konstitutionen, mem skydda dem som angripa densamma, alldelles som presidenten förut upplöst vissa nationalgarden, som ropat lefve republiken, men sökt uppmuntra andra att ropa lefve kejsaren, o. 5. Vv. Också får man i enskilda bref från Paris höra, att folket i allmänhet är ytterst förbittradt mot presidenten, ehuru starka partier äfven arbeta för honom. Såsom någonting märkvärdigt bland nyheterna från Frankrike kan äfven nämnas, utt påfvens nuntius eller ambassadör nyligen hade gifvit en stor middag, dit en mängd dignitörer voro bjudna, men icke erkebiskopen af Paris, som nu säges stå mycket illa tos påfven efter det sednaste herdabref erkebskopen utfärdade, och hvilket hade en viss liberal tendens. Deremot råder det bästa örständ emellan påfven och presidenten Boaparte, som gynnar den romerka prestregeringens deIspotism. i Sjöministern Chasseloup-Laubat har blifvit lutnämnd till interimistick utrikesminister i stället för Baroche, som erhållit en tids tjenstledighet. Den 17 dennes voro högtidligheter i Nantes i anseende till en ny jernvägs öppnande. Regeringen representerades af byggnadsministern Magne. 250 republikanare ifrån Arles haien petition till republikens president anhållit, det stadens myndigheter mätte förständigas att sätta cn gräns för legitimisternas ohejdade framfart i staden. Redaktören för Evenement, Paradis, arresterades den 17:de. Tre af denna tidnings rcdaktörer sitta nu häktade. Constitutionnel för den 17:de innehöll äte: en häftig revisionsartikel, som vanligt slutande med uppmaning till en statskupp. Independance berättar, att åtta ledamöter a bergpartiet med Lamennais och Michel (d: Bourges) i spetsen konstituerat sig till en demokratisk kommitte för Frankrike, Spaniet och Italien, samt utfärdat ett manifest, son vittnar om icke obetydlig talang. Mären i Bomrecourt har af prefekten i Haute Marne blifvit suspenderad på tre månader emedan han vägrat att i sin kommun offent ligen anslå talet i Dijon. Polske öfversten Joseph Rusiezki har nyl gen aflidit i Vierzon (Cher). Född 1776 trädde han i krigstjenst är 1787 och deltog Polska kriget mot Byssland 1792—1794. Eftc detta krigs olyckliga utgång deltog han i d VI franska krigen och blef ar 1813 beferdrad ti , löfverstelöjtnant. I 1831 ärs polska uppro Ideltog han såsom öfverste. Cremieux har blifvit vald till president fi bergpartiets permanenskommission; VicetorHug Ploch Joly till v. presidenter; Cassal, Raspail oc IMiot till sekreterare. TR Is bh