Aftonbladet – 21 augusti 1851, sida 2

mm dar att nm innak2llas oe 4. SY VÄlteNbDyggn em der att om innehållet af rikets ständers beslut unde sta rätta konungens befallningshafvande i Gefleborgs. 1; ;jsamt vederbörånde interessenter-i företaget; för -vi ch tagande af erforderliga ätgärder, i händelse de af d 1 Iibeviljade anslaget vilja sig begagna. om i Köer F —Efter flera dagars öfverläggningar h statsutskottet i dag fattat sitt beslut i frå; uli om den: sednast föreslagna jernvägsanläggni på gen. Utskottet: har beslutat tillstyrka. rike nd ständer, att lemna 5 proc. under 40 år f yanläggandet af en jernbana emellan Hult oc ns Köping; med vilkor att efter den utsatta tide de banan blifver statens egendom. et böt Ft n-4 2 Före sin afresa från Amerika hadeJen) lit Lind det 26 Juli:besökt Niagara. På väge da dit uppvaktades hon iRochester afsex Ojit rbiway-indianer, tillät dem sjunga några af de är. ras krigssånger, och sjöng på deras önska a-sjelf ett par folkvisor till bevis af sin er en känsla. ft, .— Herr Höökenberg, som hitkommit frå en sina resor i landsorten, nnder HKvilka han ie nmängd städer: arrangerat de glada -barnfeste rhvartill han är uppfinnare och med hvilka ha flyckats att öfverallt roa både gamla och unga fhar nu afslutat en öfverenskommelse med Ti k-, voli-bolaget å Djurgården om anställande i bo 1lagets lokal af barnmuntrationer, som snar komma att begynna. en! — Bland de nya uppfinningar; hvarå pa. 5tenter äro hos kongl. kommersekollegium -ut: (tagne, tro vi oss böra fästa uppmärksamhe spå en art handsåningsmachiner , uppfunna a Ikontorsskrifvaren i Rikets Ständers bank hi å C. M. Lindqvist, hvilka vi haft tillfälle se modell. Dessa uppfinningar bestå uti: er : JÄrtläggningsmachin med såsom det kallas rät. ilinigt framoch återgående såningsskifva, I hvilken tyckes vara särdeles ingehiös, emedan e:en person kan med ett mycket enkelt instrud ment, som med lätthet föres i ena handen verkställa sättning mångdubbelt fortare och f mera regelbundet och vida mindre tröttande än efter vanlig method, samt vidare: en sår ningsmachin med framoch återgående bågt formig skifva; en dito med roterande skifva -;och utvexling; en med roterånde skifva och s:ringkoppel; en dito med snörledning; en tbönoch ärtsåningsmachin för drillkultur, och ännu en annan rofsåningsmachin. Förrättningärne vid alla: dessa. machiner synas vara väl genomtänkta och hafva fördelen af ett vida i billigare tillverkningspris än .de vanliga så ningsmachinerna. DB otonesech 4 Vi förmodar att uppfinnaren icke underlåter att sjelf. vidare görå gina instrumenter bekanta.. Bl N 1 7 SCholeranhar-upphört. på Karanie-öarne, efter att hafva tagit omkring 8000-0ffer. — Från Finlånd berättas att Kuopio domkåpitel inträdde i verksamhet den I Augusti.. Dess installation jrkedde med mycken högtidlighet. : il I EvTidningen Tiden:för i onsddgs innehåller några:räsonnemanger,som tyckas röja ett visst bemötande att vara hygglig; men den j vanliga vlättfärdigheten har dock trängt igeinom. j ; . i Tiden påstår nemNgen, att Aftonbladet påbördat Tiden meningar och yttrahden, som den aldrig hyst, aldrig yttrat, : Men ej et! ,.erida exempel anföres till bevis på att Afton! bladet så handlat. Det har ej heller kunnat lanföras, ty beskyllningen är: falsk. Men Ti. den har förmodligen ansett sig behöfva medl? denna tillvitelse göra en försvarsdemonstra. tion, för ätt undkomma de förargliga facta,!. som vi framdragit angående dess sätt att ci! tera, m. m. och hvarigenom ådagalades att hr Palmblads hela krigskonst just ligger deriy: att antingen påbörda sina motståndare meninI gar, Som de valdrig hyst, aldrig yttrat, eller på fri hand uppgöra vrängda framställningar? och karrikatyrbilder af deras åsigter, citerd) dessa såsom ordagranna yttranden, och sål7 utropa: Se här hvilka satser de liberala drif: vals Det är ingen stor konst — ehuru det måste medgifvas att Tiden häruti är en rigtig4 professor — att ar amentera, då man sålunda. får sjelf uppgöra de satser man vill veder-F lägga; men i det hela vinner man föga derpå, ty hvarje läsare med; någon insigt finner, att huggen föras i vädret, mot något somsaldrig blifvit sagdt, Svårare är det att ärligtupptagal sina motståndares skäl och vederlägga dem; nen derföre generar Tiden sig ej heller med B letta. Den har ett nog rymligt samvete, förB utt ieke, vara bunden af några konsiderationer ar detta fall. SelaA oe dun Ett litet bevis för dagen på: huru yrkesprodren gör upp. sina liberale motsåndares me: N ingar, har man i dess framställning af folk-sa ndervisningen, RVi hafva sagt, yttrar Tidenj rih att hufvudsaken dervid är den religiösa ochtfs edliga bildningen; wäckelse af kärlek till kot!? ung, fosterland. och medmenniskor, :samt för vo frigt förvärfvande af det mått af techhiska!sk unskaper, som för hvarje. klass kan vara bem öfligt.. Tiden tillägger; för öfrigt önska! i, att den religiösa undervisningen mätte bett å i annat än kathekeslexor: och... anse: .dessge tom. den. nuvarande -katbekesen ; för. ganska sic lämplig, såsom både för vidlyftig, abstrakt ch -otydligs. — Besynnerligt, tänker någon; tet etta är ju Helt och hållet de liberales sätser) he jelfva Tiden har alltså blifvit liberal! 7 SO! Se här huru Tiden bär sig åt, att jäfva etta, att visa det den i alla fall skiljer sig Na rån de liberale, äfven med det fulla adoptet vad idet af deras åsigter. Gerom en lätt voltlat omnier han derhän, att Liberalismen är för skil nad med fritänkeri, med misstroende, jag had rakt för all tradition, uppenbarelse och dog4moj er, — samt att Liberalismen Antageraattlyer ppfostran är bättre, Ju mera sådane kun325 i köket och hålla till godo med hvad hu3 t förmådde; den gamla goda. tidens gästfrino; t är nemligen i Bretagne en änhu I våra mä gar upprätthållen sed. Utan ätt tvenne gån oc r låta bedja sig, gick Trediontill spisen, tve h slog sig hed framför en derma oath. 47