Aftonbladet – 20 augusti 1851, sida 3

a RAA så kn er le 0 CR AR ER EO SÅ RR en reform i fruntimmernas kostym börjat vinna anhängare i Förenta Staterna i Amerika, nemligen till antagande af en klädsel efter turkisk eller persisk sed med vida byxor eller mamelucker och en tunik derofvanpäå, i stället för de nuvarande klädningarna. Denna reform, som äsyftar att göra slut på allt kjortelregemente, och som dessutom vore serdeles ändamålsenlig, långt vigare och kanske mindre dyr, börde derföre af alla krafter understödjas af det manliga könet, men torde i allt fall ej blifva långsam. Emedlertid ser man redan af tidningarna, att den gör rätt vackra framsteg. Vid en bal i Ahran i staten Ohio den 4 Juli voro nemligen öfver sextio bland damerna klädda i den nya kostymen som kallas Bloomerkostymen, efter en fru Bloomer, som först vägade yrka på dess införande och sedan ständigt burit den. Tidningen Cleveland Plaindealer säger härom: Anblicken härat var förtjusande; de långa klädningarna dolde hittills en stor del af de dansande damernas behagfulla rörelser, hvilka man nu hade tillfälle att skäda. I Lowell hade alla fabriksflickorna, flera tusen till antalet, anlagt den nya drägten på den 4 Juli till firande af den vanliga ärshögtiden af Amerikas sjelfständighetsförklaring, och gingoi processiom dermed, företrädda af en fana. Likaså nägra och trettio damer samma dag uti Battle Creek. — I tidningen Gazzetta del Popolo, för den 5 dennes läses: Den högvördige theologen Borgheri, en af alonnenterna på Armonia (ultrakatholsk tidning) bördig från Rivoli, har blifvit arresterad såsom falsk. myntare. Detta skedde i gär, inemot kl. 5 f. m. i Casal. I stället för att studera bibeln roade denne prestman sig med att göra falskt mynt för att kunna bestrida alla utgifter för sitt hus, hvilket hån hade förvandlat till en seralj och befolkat med friska skönheter från landsbygden, hvilka sjelfva sultanen skulle. hafva afundats honora. Längre fram på dagen arresterades äfven hans gamla tjenarinna. Industrien bestod i att göra 2 fr. stycken. — TEATERCENSUREN begår öfver allt samma betiser. I Amsterdam har den förbjudit uppförandet af Emil Augiers bekanta dram Ga)riele,, som för icke länge sedan af franska akademi en belönades med ett. pris... Förbudet har tillkompit — på grund af styckets moralitet! (Bore.) ETT EXEMPEL På SVARTSJUKA, HOS EN ITALIENskå. En handlande i Par is (Quartier Montmartre) vid namn D .. . Hdei flera är haft förbindelser med en italienska, vid namn Lucia B. ifrån Milano. För något mer än en månad sedan märkte Lucia hos sin älskare en viss köld, som i förening med hans tankspriddnaet och bekymmer oroade henne. Hon började ansöta honom. med frågor; . slutligen gaf han vika för hennes enträgenhet och bekände att han, på grund af sin familjs flerfaldiga gänger förnyade uppmaningar, beslutat gifta sig med en rik arftagerska. Vid denna underrättelse började det italienska blodet koka i Lucias ådror. Hon föllien häftig vrede, atföljd af en förfärlig nevralgisk kris. Utan att ens se på de granna och dyrbara presenter, som hennes: älskare sändt för att lugna henne, äterskickade hon: dem genast och hälsade att på hans bröllopsdag Me hon döda sig framför hr D ... och hans unga rud. Den j blifvande brudgummen vidtog alla möjliga försigtighetsmätt för att omintetgöra denna Lotelse, men kunde likväl icke befria sig ifrån en liflig oro, emedan -han kände sin gamla älskarinnas djerfvea och tilltagsna lynne. Under vigseln i kyrkan var han tankfull och dyster. Dagen derefter, under bröllopshögtidligheternas for. sättning, var det icke stort bättre. Hans glädt Het återkom först då kalaset nalkades sitt slut She sterna ämnade laga sig till att stiga upp f-, ytlt Bä Han tyckte. sig nu ha skäl att hoppas kupr ån bordet. derna af den hämndlystna italienskar: 43 undgå följPlötsligen hördes buller och or? 25 förtviflan. Hr D . oo... bleknade. Han : sVexling i trappan. Lucia, som vexlade ord med h Ne Festen at för aftonen, hvilken enligt bädle. örste vaktmästare bindraifrågavarande fr erhå a instruktioner ville häftiga italienskan åäv hatt be att-gögin. . Men den med.dordnad klä? E är r esegrat alla hinder; en dolk i ena , vedrägt, med utslagna här och med steg. till bor: handen, framträdde hon med snabba SORG det och utropade till brudgummen: brölle Upsala pb ar DR Men vid ditt nas en besegling. IDA rentTekigde gling ag skall besegla det Och i detsamma gaf hon sig ett dolkstygn i bröstet. Olyckligtvis hade en af gästerna fått fatt i hennes arm, så att såret icke blet särdeles djupt. Emedlertid blef brudgummens hvita vest och linne blodbestänkt. Man kan föreställa sig, hvilken bestörtning som häraf skulle uppkomma bland gästerna. Bruden dänade: En af brudfärnorna fick nerfatacker. De flesta begäfvo sig bort. Brudgummen sjelf blef så slagen, att hän på en lång stund icke kunde få fram ett enda ord. . Emellertid blef Lucia B . . . hemförd till sin boning, der man vidtog ätskilliga mätt och steg till förekommande af ett nytt sjellmordsförsök. Redan. följande morgon var hon utan all fara och hennes exaltation helt och hället försvunnen. Poliskomnaissarien :som besökte henne, fick af henne ett löfte, att hon för framtiden skulle afbälla sig frän ett sädant slags vendetta (hämnd), som icke öfvyerensstämde med franska seder. — ANTIKÖTTÄTARE-SÄLLSKAPET, eller The Fegetarian Society, höll nyligen en sammankomst i Freemasons : hötel, under parlamentsledamoten Brotherons ordförandeskap. Matsedeln utmärkte sir genom in idylliska enkelhet. Enligt Morning Post, som itöser öfver sällskapet allt en aristokratisk gurmands än och förakt, voro ostkäkorna det läckrasta. som fanns på bordet. Det faller af sig sjelft, att antiköttätarne äfven hafva bannlyst vin och svirituosa, sä utt drottningens. skäl — horribile dictu! — tömdes i njölk, ja af Mänga till och med i vatten. Föreninsen räkpar 718 medlemmar, och. pikerar sig mycket: we att det deribland finnes en alderman -: men alla. idningarne pästå, att detta icke kan vara någon rikig alderman, ätminstone. icke nägon londonsk; i sk lant fall mäste han för länge sedan hafva nedlagt sätt -mbete, som är oskiljaktigt förbundet med sköldpaddoppa och oxstek:(Bore. — Ou MATRÄTTERS TILLREDNING AF HÄSTKÖTT. . sin om hästen som matnyttigt. djur utgifna skrift neddelar G. L. With, medieine doktor och förste lä are. vid kongl. danska veterinärskolan, följande .unSE : Det är-säkerligen ingen, som sätter i frå retenskapligt bildade kocken kan Mage Sör bör välsmakande rätter af hästkött, men dä de, hvilka vanligtvis göra bruk af hästkött, icke äro i den ställting, som tillåter dem att hålla kock, anser jag det rara af interesse, att upplysa, hvilka mest välsma-tande maträtter i allmänhet kunna deraf tillagas. Blifver hästkött användt som färskt, bör det tillredas iom biffstek, eller på vanligt sätttillagad oxstek, mer väst är det dock, att läta det förut ligga i-24 tim. nar i ättika och sedan göra frikadeller deraf. Btatsådet Wiberg höll före,att det blef mera yvälsmak igt som boeuf å la mode. Som surstek är detmycket ingenämt, man kan också koka köttsoppa derpå och pisa köttet färskt; men dock bör något ättika tillsätas, hvarigenom så väl Soppan som köttet blifver bät-re. E. Wiborg har på vetenskaplig vä N ot plig väg bevisat, att: tt stycke hästkött gifver stark ä Vik tort stycke oxkött, m ee rd Sr TIA Ö en att det under kokninger, krymer mera tillsammans än det sednare, hvarvill orsaen får sökas i det förhällande, att häster, i allmänet slagtas vid högre älder än hornbosk? pen. oo PROF PÅ SVENSKA HÄSTENS UTHÅLLIGHET. ör några är sedan höll hr öfver direktören S. ÅA. Norling vad, att han på 5 timm,r skulle med sina lå Exande Jemtlande hinostar ås Ia. nan Ao mö