Aftonbladet – 20 augusti 1851, sida 2

sutskottets utlåtanden N:ris 325 och 326 biföl os, äfvensom lagutskottets utlåtande N:o 52, om af skaffande af vadepenningar och revisionsskilling sam om förkortad vadetid vid hofrätt. ste s— ansa Uiskottsbetänkanden. Statsutskottets memorial n:o 323 innehåller förslag till stadganden i reglementet för Riksgäldskontoret an sående derstädes innestående, vid föregångna riksda sar beviljade läneoch anslagssummor. I memorial n:o 324 föresläs stadganden i Riksgälds zontorets reglemente rörande de under innevarande riksdag till utgående från detta verk anvisade stats atgifter. Utskottets utlåtande n:o 327 afstyrker all åtgärd den länge och ofta väckta frågan om bestämmande af vilkoren för vinnande af dispositions-, och jord egande rätt till -de så kallade kyrkohemmanen i Hal land. Emot detta utlåtande har David Andersson frär Halland reserverat sig. och Måns Mänsson frän Cal mare län i reservationen instämt. David Andersson åberopar förra riksdagars beslu och Statsutskottets betänkanden, kongl. propositioner 1844, kammarkollegii och länsstyrelsens utredning och afgifna utlåtanden m. m., af hvilka inhemtas: 1:o att den sä kallade Lunds Landabok, som på lanska konungars befallning blifvit af presterskape sjelf upprättad på alla de hemman eller gärdar. nvaraf kyrkan hade inkomster, på högst få ställer omtalar dominium (försvarv, herrlighet) säsom till nörande kyrkorna, men väl på flera ställen bestämd förklarar det tillhöra kronan; 2:0 att deremot denna handling, som i allmänhe synes förtjena vitsord, på sätt ock visadt blifvit endast uppgifver viss andel af landtgillet vara kyr kornas eller presterskapets; 3:0 att flera af dessa s. k. kyrkohemman varit do nerade, försälda, förpantade o. s. v., och att, då dett: skett, städse undantag gjorts, för det kyrkor elle prester oaf älder anslagna landtgille, (smörränta) bvilket allt ädagalägger, att aldrig dervid egande och dispositionsrätten ansetts tillhöra nägon annan är gronan: ett förhällande, som äfven bestyrkes deraf att äboerna i kongl. bref och resolutioner kallat Wåre och Chronones bönder, samt varit underka stade rotering och en del utlagor, hvarifrån eljes verkligt kyrkogods och det sä kallade andeliga frälse varit befriade; 4:0 att städselrätten för sådane hemman , enligt länsräkenskaperna för en stor del af dem intagna re dogörelser, sä väl före som efter är 1646, då Hallanc öfverlemnades till Svenska kronan, tillhört och upp burits säsom kronan tillhörig; samt att de i lands böckerna benämnts Kronans gods,, Kronans gär dar ; 5:0 att all anledning är, af flera på 1720:talet af gifna resolutioner, att presterskapet och kyrkoförvalt ningar under de oordningar och täta ombyten af ä boer, som egde rum under konung Carl XII:s krig sjelfmyndigt tillvällat sig städselrätten; 6:0 att flera skatteköp af dylika hemman, i stöd a 1723 ärs förordning, egt rum under förra århundra det; och att stiftets konsistorium ända till början a detta ärhundrade dervid aldrig ifrågasatt annat är kyrkornas andel i skattelöseskillingen, i mån af der anslagna andelen i hemmanens ränta, på grund a nämnde förordning; 7:0 att benämningen kyrkohemman alldeles icke betydde, att kyrkorna egde dem, utan i gamla jorde böcker begagnades, liksom länge efter reformationer benämningen af klosterhemman, kanickehemman; 0. S. V., ända till dess jordeböckernas förändrande anbefalldes, då benämningen för kyrkohemmanen bi behölls, för att utvisa att kyrkor eller presterskaj leraf hade viss ränta. Slutligen, att sjelfva den åtgärd, att Kongl. Maj: insett sig kunna anhefalla hemmanens bortarrenderande, på vissa föreskrifna vilkor, vara ett bevis, att le ej kunnat vara kyrkornas egendom, eller viss presters löner ovilkorligt tillhörige; då väl ej en sä dan inkräktning på egandeoch dispositionsrätten kunnat ifrägakomma. Det var på dessa och ännu flera skäl, hvilka i de ofvannämnde riksdagarnes handlingar ytterligare igen finnas, som Rikets Ständer dels yrkat undersökningar dels att genom krono-ombud stämning skulle till ve: derbörlig domstol uttagas och talan utföras om åter vinnande af kronans jordegandeoch dispositionsrät af dessa hemman; och om Kongl. Maj:t icke anset sig böra anbefalla nägra sädana ätgärder, torde de lock med visshet få antagas, att det var på grund aj lessa samma. erkända. skäl,: som. Kongl. Maj:ts propo ition är 1844 åsyftade att förskaffa äboerna skatte. söpsrätt; ehuru vilkoren för lösen voro sä härda för lem, som redan voro underkastade arrende, att Ri kets Ständer icke dä ansäge sig kunna antaga för slaget. Han frågar derföre: Skulle nu alla dessa skäl och bevis vara af ingen vetydelse? Skulle, oaktadt den erkända nyttan för let allmänna och den lika erkända vigten för den nskilda välfärden af-en säker besittningsrätt till jorlen, ingenting göras för att bereda ett slut på ovisseten om eganderätten till detta betydliga antal hemnan, bebodde af omkring 8 till 900 äbo-familjer? ;kola väl Rikets Ständer, utan nägot enda giltigt beis för motsatsen af hvad föregående riksdagar framisat och erkänt, nu förklara allt detta ogrundadt och giltigt? o. s. v. Statsutskottets memorialer N:ris 328, 329 oeh 330 anehälla endast tillkännagifvanden, att utskottets utitanden N:o 294 om Scheutzska uppfinningen, N:o 95 om skänska helgonskylden och N:o 296 ang. mitieboställskassan, blifvit af tre ständ bifallna. I utlätandet N:o 331 hemställes, att köpeskillingseloppet för den kronan tillhörige s. k. hofbagerigendomen vid Regeringsgatan i hufvudstaden, sexton isen sexhundradesextiosex riksdaler trettiotvå skilng, i den mån detsamma är eller varder disponielt, mätte genom statskontoret till riksgäldskontoret fverlemnas, samt att Rikets Ständer mätte i underänig skrifvelse anhälla, att Kongl. Maj:t täcktes om erkställigheten häraf meddela nädig föreskrift. I utlåtandet N:o 332 atstyrkes en väckt fråga om nvisandet af en kapitalersättning till utsockne frälseemmansegarne i Halland, för dem älagd roteringstyldighet. I-Lagoch. Ekonomiutskottens utlätande JM 22 i-andning af återremiss af utskottens betänkande J4 14, ;rande väckta motioner om ändringar i kongl, förrdningen den 19 December 1827, angående grun-erna och vilkoren för hemmansklyfning, samt afsönring af jord och andra lägenheter från hemman, lstyrkes: att rikets ständer mätte hos Kongl. Maj:t underdånighet anhälla, att Kongl. Maj:t täcktes läta färda en författning, hvarigenom 2 kap. 3Sikongl. rordningen om grunderne och vilkoren för hemansklyfning och afsöndring af jord eller andra 1 nheter från hemman, jemförd med kongl. kungöIsen den 14 November 1829, erhäller följande föridrade lydelse: Lägenhet, som från hemman afsöndras, efter hvad 1 s tillåtet är, skall, der upplåtelsen sker för alltid der full eganderätt, innehålla, i Gefleborgs, Weernorrlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbotns län minst sex, samt i öfrige delar. af riket minst