Aftonbladet – 20 augusti 1851, sida 2

DIV VÅS fe ÖV RE A4lvall CM oc SUGARLA r konstitutionel regering som den storbritanni-n ska, i sjelfva verket den mäktigaste på jor-d den, anser sig stå till landets representanter, ! och hvilken är i så många afseenden olikal) med åsigterna hos de länders regenter, hvar-!p est det dynastiska intresset ställes i främsta rummet, och allt annat hufvudsakligen anses vara till egentligen såsom ett bihang till regenterna, hofvet och den högre byråkratien, samt hvarje politisk koncession åt folkviljan och åt de stora rättsgrundsatserna betraktas såsom en sambhällsvåda. Konungen i Preussen och andra kontinentalfurstar tillintetgöra sina besvurna löften; kungen af Neapel låter fängsla personer som varit ministrar under den korta konstitutionella tiden och sammansmida dem med galerslafvar; allt bevisar, att dessa furstar sätta sitt eget jag och sin myndighet öfver allt annat. Äro de derföre säkrare på sina throner midt ibland sina bajonettskogar. Darra de icke af fruktan för en hvarje ögonblick hotande ny revolution? ... Drottning Victoria deremot anser det icke vara någon skam att erkänna att det är nationens beredvillighet och dess representanters rådslag hon har att tillskrifva det goda som sker, tvertom gör hon sig en synbar flit att gifva de mest ampla uttryck åt dessa känslor at tacksamhet just för hvad som kunnat göras till förbättrande af den stora mängdens belägenhet — och medvetandet af dessa tänkesätt för och om folket skapar ett ömsesidigt band af sympathi mellan henne och nationen, som gör att i detta ögonblick äfven de yttersta radikaler i Eöigland icke hafva det ringaste ondt 1 sinnet till konungamakten derstädes. Också hafva de sednaste två å tre årens parlamentssessioner i England, hvaribland den nu afslutade blott utgör en länk i kedjan af ett system, lemnat tillräckliga anledningar till den uttryckta tillfredsställelsen. Spanrnålstullarnas och navigationslagarnas afskaffande samt nedsättning eller upphäfvande af importtullarna på en mängd andra förnödenheter — hvariland de på trävaror och jern äfven kommit den svenska handeln till godo, — hafva tillsammans bidragit att förminska lefnadskostnaden för den arbetande klassen, likasom öfverhufvud för alla, till föga mer än hälften af hvad den förr utgjorde, så att prisernai London nu icke äro dyrare äninågon annan hufvudstad och i det öfriga landet i förhållande dertill. Det sista parlamentet har väl ej kunnat åstadkomma lika stora reformer som de föregående under Robert Peels ministör, ehuru afskaffandet af fönsterskatten är en serdeles nyttig åtgärd i nyss angifna riktning; i öfrigt hafva ministrarne till och med lidit ett och annat mindre nederlag. Men det karakteristiska uti Englands politik och som skiljer densamma från tillståndet på kontinenten, är att drottning Victoria är långt ifrån att taga humör häröfver, och att ministrarne långt ifrån att tala om folkets otacksamhet, och att sätta sig på tvären mot dess önskningar, finna uti sjelfva motgångarna ett skäl att förbereda vidare reformer för nästa session och gifvit löften derom. Vilja vi nu jemföra detta sistnämnda förhållande med våra egna, så företer sig den likheten att underhuset i England, som i frågan om en parlamentsreform eller utvidgnin af valrätten understödde Kings motion me 100 röster emot 52 och då förorsakade ministåren ett nederlag, kan sammanliknas till den politiska färgen något när med borgareochi? bondestånden härstädes, hvaremot öfverhuset, der lorderne och biskopparne sitta, närmarelv svarar mot vår adel och prestestånd, alltidlv mutatis mutandis, det förstås. Öfverhuset i England är också icke precist mera benäget för reformer, än de två första stånden härstädes. Hvad gör nu regeringen i England? Sällar den sig till öfverhuset och : låter inlulla sig i säkerhet oeh liknöjdhet afl dess löfte om bistånd? Ingalunda: lord Johnr Russel var icke för reformen vid sessionensA öppnande; men så snart han fann tänkesättet inom underhuset så avanceradt, att ett votum för reformen der segrade, märkte han tiden vara inne att gifva med sig och att — visserligen till icke mindre förargelse för den mäk-K tiga aristokratien i England, än det skullelsi väcka hos vårt qvasiaristokratiska riddarhus3 och våra biskopar med deras svans, om re-l4 geringen här öppet och kraftfullt uppträddelg på folkets sida — framstå med ett löfte omjlg ett reformförslag till nästa session — ett för-k slag; som man kan vara säker kommer att be-l!z drifvas med helt annan energi och framgång, 3 in de bemödanden, som här skett i sammalp riktning. Man kan taga detta så mycket mera lm för afgjordt, som The Times, ett blad, hvil-m set oaktadt sin konservativa riktning har denfta akten att i tid vädra när det är absolut nöd-J2 vändigt att följa med en förändring i tänke-l,, sätten, för att ej sätta sin popularitet hos Johns Bull på spel, säger med sitt eget sätt att ut-Ihc rycka sig, att om under det virrvarr somB den närvarande sessionen utvisat, något partilm vunnit, så är det finansoch parlamentsreformisternes parti. 80 Hurudant visar sig deremot förhållandet hos fö ss? Det är icke tvetydigt för någon somlie vill se framför sig, att den vacklande och o-Jhv bestämda ställning som regeringen här intagit! nen under en synbar tillböjlighet på samma rång till de privilegierade stånden, alstrat en ylig sinnesstämning hos allmänheten, lindrivast sagdt, och hviiken i flera fall framståttloc vå ett ganska uttrycksfullt sätt inom Borgare-en ch Bondestånden, Det är lika litet någonY bekant sak för regeringen, att dessa ståndlr, epresentera en majoritet inom nationen, ilvil emförelse hvarmed antalet af Adeins ochljna ?resteståndets medlemmar utgöra ett ganskalvu inga antal; det ena af dessa sednare stånd beNN inner sig dessutom i en sådan förmultningsif rocess 1 afseende på sin sociala lifskraft, attly, less egen i många år och många riksdagarsig örnämsta chef, som visserligen gjort allt hvadlut: an kunnat att genom vakor och arbete upp-hä ätthålla dess anseende, funnit sig af en viss rlighet tvungen att förklara, det ståndets tidl!t dess närvarande skepnad är ute. Har då detta föranledt vår regering att be-lbej räda samma väg som den engelska, att, för-ste nande sig med och stödjande sig på BorW: 2 LA Pm BB HR Mr AMN ARA Mm PN b 5s(