UTRIKES, FRANKRIKE. I en tidning för den 8 dennes läser följande: Alla den republikanska vensterns NYunser voro i går kallade till ett sammanträde, hvars syftemål var trefaldigt: 1) att bilda ett bevakningsuts;gott vid pormanensutskottets sida under lagstiftande församlingens ferier; 2) att organisera valkornmittser i alla departementer; och 3) att uppsätta en skrift till valmännen med redogörelse öfver of 3 positionens parlamentariska åtgärder. Hvad resWtatet af detta sammanträde (till hvilket alla nyanser af venstra sidan blifvit sammankallade, enligt hvad man berättat OS8) blifvit vet man ännu icke. Emellertid kan man tvifla på att alla de olika nyanserna lyckats förena sig, då man ser den stora söndringssa inom de öfriga partierna. Tv öfverallt ser man endast söndringar. Inom det Iegitimistiska lägret afsöndrar sig den mera progressistiska fraktionen så mMycket mer från den andra, som den känner sig mindre talrik. Man skulle kunna säga att den tyckes vilja ersätta sin numeriska svaghet genom sin bestämda hållning, och i går förkla. rade hr Alfred Nettement på det mest kategoriska sätt i LOpinion Publiques, att hans politiska vänner, i saknad af Henrik V, ärligt önska upprätthållandet af den sanna republiken, ntan blandning af orleanism och bona partism. Saken är klar. 2LOpinion Publique skulle heldre sluta sig till general Cavaignac än till Louis Napoleon eller prinsen af Joinville. En annan legitimistisk orgon LUnion, uppträder å andra sidan högst fiendtligt met ofvannämnde tidning och förklarar sig, i saknad af Henrik V, vara böjd för en konstitvtionell förlängning af den närvarande presidentens embetstid, Bland Orteanisterna finna We Nyanser: 1) De orleanistiska Jusionisterna, hela icke äro annat än maskerade legitimister 3 2) De orleanister, som understödja prins Ioiavilles. kandidatur för presidentskapet; 3) Ett slags ultra-orleanister. som icke viilja Så in på annat än ctt regentskap med Heriiginnan af Orleans i spetsen. Hvad skal resultatet blifva af denna Bapyloniska förbistring? Säkerligen skal ieke Elyste underlåta att fiska i grumligt vatten !v Öfverste Berryer, en broder till den beante legitimistchefen och chef för I:sta huarregementet, har blifvit befordrad till brisadgeneral, jemte några andra öfverstar, hv ilvas namn äro: de Sparre, Ripert, Colonib occh Marulaz. Samtidigt omtalas en hr Falloux befordrran ill erkebiskop i Langres. Denne Falloux tr n broder till f. d. kultusministern Pallowmx. Siele har af assisritten blifvit filld för wu rtikel, som innehöll åtskilliga uppgifter om venningeförlägenhet inom Elysce, hvilket qvasiof skulle hafva nödgats utbetala 200.000 fr. vörsförluster för mad. Howard, presidenten 3onapartes väninna. Fem representanter vittjade att ett sådant rykte cirkulerat i nationalörsamlingen. Icke desto mindre dömdes tidingens gerant till 3 månaders fingelse och 300 fr. böter, och artikelns författare till 00 fr. böter och 2 månaders fängelse. En representant, vid namn Joret, berättar i n skrifvelse till La Presse,, att han så när lifvit arresterad af en geesdarm (af hvilkeru an likväl var känd), derföre att han utan ass begifvit sig 3 kilometrer från sin bostad. kensdarmen lärer i öfrigt hafva betett sig nan s icke mindre in som i det