Aftonbladet – 13 augusti 1851, sida 3

Sv. Derpä tviflar jag icke. Fr. Äfvenledes förebrår man eder att hafva qvarblifvit här? Sv. Innan jag afsände det tredje avantgardet skickade jag till Amerika 25,000 fr. till dess tjenst. De 5 Ikarier som afreste med denna summa ankommo olyckligtvis till Schreveport, just midt underätertäget. Fr. Ni hade ettslags diktatur i allt hvad som rörde fondernas förvaltning. Vid afresan begärde man penningeremisser: deri bestod kommunismen? Sv. Ja, vi hade så öfverenskommit. Vi ville realisera vär samhällsplan. Vi hade kommit öfverens om gemensamhet (communautå); vi hade en gemensam kassa. Fr. Gaf ni sjelf exempel? Sv. Jag har till den gemensamma kassan öfverlemnat hela min förmögenhet. Vidare bevisade Cabeti afseende på anklagelsen för bedrägligt förhällånde att han förfarit med största redlighet. Han skulle hafva fört räkning öfver utgifter och inkomster, om han kunnat ana nägon misstanka. Han hade ansett hela företaget såsom filantropiskt. -Intressenterna voro alla medlemmar af den Ikariska familjen. Hvem hade kunnat ana något yrkande om redovisning ? t Hvad Roussets packlär beträffade, hade han aldrig haft.den om hand, hade aldrig enssett den och kunde ej veta hvart den tagit vägen. l Derefter hördes en hop vittnen. En del klagade öfver resans besvärligheter m. m. d. De öfrige förESA att Cabet alldeles icke hade nägot att förerå Sig. Resultatet blef ock, att Cabet. frikändes från allt ansvar, såsom förr blifvit nämndt. — UPPFINNINGEN ATT ANVÄNDA LIN SÅSOM BOMviL. Uti den Engelska Morning Chronicles beskrifning om kristallpalatset förekommer en mycket intressant upplysning om anledningen till. den märkvärdiga uppfinning, riddaren Clausen gjort att bereda lin på sådant sätt, att det fär utseende af bomull och kan spinnas på bomullsspinnmachiner. Claussen har härom berättat, att han en dag vid en vandring långs efter den yppiga stranden af en af de Brasilianska floderna, blef uppmärksam på en hvit limaktig -Substans, som hängde fast vid grenarna af nägra träd, hvilka lutade ut öfver vattnet och vidrörde detta. Sedan han samlat en del deraf tann han så stort behag deri, att han, i tanka att hafva uppdagat en eller annan hittills obekant produkt af vextriket, beslöt att. om möjligt följa. det till sin. källa och skaffa sig kunskap om den planta hvaraf det härrörde. Han upptäckte då att substansen hade blifvit utvaskad-ur en bundt linsträn, som samlats: på en. af hans egna ägor, och som han för längesedan Hade låtit säsom obruklig bortkasta, i närheten af floden. Vattnet hade undertiden stigit upp till denna bundt, hyaraf hade följt jäsning och upplösning af en del af plantan, och under tidens lopp hade naturens kemi ätskilt linträdens fibrer sä, att massan hade fått ett bomullsaktigt utseende, och vid nedsköljningar ivattnet hade nägot. blifvit hängande i grenarna: på trädet. Ehuru.den sälunda tillfälligt upptäckta substansen längt ifrån var i tillstånd att kunna behandlas af bomullsspinnaren,föranledde den dock Claussen att utleta den vetenskapliga vägen att komplettera det som naturen till en del hade uträttat. Den första härtill nödiga åtgärden är att. förkorta linstrået till sådana längder att de kunna spinnas på bomullsmachiner, och detta uträttas. med. en mycket sinnrikt sammansatt mekanism, som i sin princip: är detsamma som den vanliga haekelsemachinen. Härtill fordras den största noggranhet, då garnet, i fall någon af fibrerna öfverskrider den nödiga längden, fär ett dåligt utseende och blifver ojenint. Till detta ändamäl kan linet skäras antingen genast då det kommer ifrån marken, eller sedan det blifvit kokadt, men det fordrar ännu något mera. Sedan fibrerna blifvit väl uppmjukade och det limaktiga ämne som sammanbinder dem är. aflägsnadt, ärode ännu, ehuru fina, likväl styfva. och-spänstiga i: jomförelse med bomull, och den längd af garn, som kunde erhällas af lika stor vigt lin och bomull skulle vara i den grad till fördel för den sednare, att det förra omöjligt kunde sättas i stället för :denna.; -Ett skälpund god Georgia-bomull lemnar sälunda spunnen till zv 30, 25,200 yards, hvaremot ett skälpund lin, spunnet till samma nummer, endast lemnar 21;000 yards, säledes mer än 4000:yards till fördelför bomullen. Dessutom kan bomullen spinnas på -bomullsmachinen för mindre än 3 pence skälpundet;hvaremot ettskälpund lingarn kostar omkring 10 penöe, spunnet på linspinningsmachin. Detta är en svärighet, som hittills har ställt sig i vägen för hvarje försök att med framgång och fördel spinna lin på bomullsmachiner: Ett noggrant iåkttagande af linfiberns sammansättning, framkallade emellertid hos-hr Clausen tanken på ett sätt, hvarigenom denna svårighet lät sig öfvervinna. Linfibern är cellformig och bildas genom em förening af bundtar af mindre fibrer, som -kunna -jömföras-med romerska fasces. Kunde nu fiberns beskaffenhet på ett cller. annat sätt läta sig förändra: kunde den härfina cellformiga. substansen läta ytterligare dela sig, så är det klart. att den nödiga törökningen i längd och förminskning i tjocklek lät sig-tillvägabringa. Men på hvad sätt?Det-är frågan. -Härklyfning, äfven efter en-liten mättstock; har alltid betraktats såsom nägonting opraktiskt, men att företaga denna process i stort, att klyfva flera centner på en gäng af denna härfina substans, och med en obetydlig kostnad, tycks ligga utom möjlighetens gräns. När, enligt Ar ÖOlaussens metod, linet beredes för Tinspinnaren, kokas detsamma i en svag upplösning af kaustikt natron (caustic soda), mön här det ytterligare skall beredas för bomullsspinnären tages linet ur det kärl som itnehäller upplösningen af kaustikt natron, sköljes och lägges i ett annat kärl, ibnehållande en upplösning af kolsyradtnatron (carbonate af soda), tills det är mättadt med saltet, hvarefter det nedlägges i ett bad af en svag blandning af svafvelsyra eller nägon annan syra. Fibrernas ihäligå eylindrar blifva enligt lagame för härrörsattraktionen snärt fyllda med den syrliga upplösning, hvari de läggas. När syran kommer i beröripg med det salt; som fibrerna hafva insugit i den första eler andra-upplösningen, framalstras kölsyregas, hvars sprängningskraft delar eller klyfver fibrerna i en stor mängd bandaktiga mindre fibrer, som under förstoringsglaset hafva den fullkomligaste likhet med rå bomull. Sedaf det pä detta sätt behandlade skälpund lin blifvit kardadt och spunnet, blir: utbytet deraf i garn betydligt större ön af bomull, emedan skillnaden beror på de behandlade fibrernas natur och de använda materialiernas styrka. : — UTLÄNDSKA VEXTER BLOMMANDE PÅ KALLJORD. Såsom något anmärkningsvärdt så väl i botaniskt afseende som, med hänseende till luftstrecket, förtjenar omnämnas att under innevarande sommar i en trädgärd i Wisby på kall jord odtats åtskilliga utländska vexter, som hafva sitt hemland i södra Afrika och China, och af hvilka åtskilliga blomimat och gätt i frö. I synnerhet utmärker sig en praktfull tobaksart Nicotiana fruticosa var. chinensis; hvars egentliga hemland lär vara China. Frön till denna planta togos 1849 i allmänna trädgärden Passeio Publicon i Rio Janeiro. Vexten är nu nästan hbusklik, nära 4 alnar hög, med stora öfver en fot länga jemnbreda blad och länga ljusröda blommor. Den bär på en gäng snart mognade frö, utslagna blommor och ännu outslagna knoppar. Dessutom märkas här Plumbago capensis som häller på att blomma, Altea chinensis, samt en art Pumpa från Brasilien med stora rundade fots. breda blad. (G. L. T.) — SPEKUKATIONER AF ENGELSKA JORDBRUKSARBETARE: Brist på kapital, aflägsenhet från manufaktärtrakterna, och arrendebemmanenslitenhet, hafva samverkat till bruket af flyttbara ängmachiner till landthusbällningens tjenst, i flera bland Englands egentliga jordbruksdistrikter. Detta bruk uppkom först för omkring åtta är sedan, men har så tilltagit, att man nu räknar öfver tusen flyttbara ängmachiner om sex hästkrafter hvar, i medeltal. Ägarne till dessa machiner äro vanligen jordbruksarbetare, som genom flit och sparsamhet samlat sig ett litet öfverskott till inkön af dam Man möter på landsvägarna