Aftonbladet – 13 augusti 1851, sida 2

ÖT Me AG a TLATO ata At SPE afgift, godtgöras. 2:0 Att, med föranledande af erhållne återremisser å hr Stiernsvärds motioner, tillstyrka rikets ständer, att medelst underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t behagade låta genom vederbörande utarbeta och för näst sammanträdande ständer framlägga förslag till försvarsverkets ombildning på ett, med landets behof och tillgångar, öfverensstämmande sätt. Piena: i Riksstånden. Den 11 Aug. e. m. RIDD. OCH ADELN företog i. går expeditionsutskottets: förslag till skrifvelse angående. frågan om öresundska tullen, men hr Brakel begärde, med anledning deraf att ekonomiutskottet på grund af 73 . r. 0. gjort inbjudning till borgareständet. att förena sig med ridderskapet och adeln samt presteståndet, förslaget på bordet tills r. o. a. erhållit kännedom om borgerskapets beslut i frågan. Frih. Cederström förenade sig till en början med hr Brakel. Men sedan grefve Lagerbjelke önskat bordläggningsbeslutet närmare bestämdt, och friherre Palmstjerna trott sig finna en möjlighet, att borgareständet icke skulle fatta nägot beslut förrän riksdagen är slut,, hyilket synnerligen kunde anföras med kännedom om den tröga väg vära riksdagsförbandlingar hafva att gå, så förenade sig frih. Cederström med frih. Palmstjerna och äskade bordläggning tillsvidare. Under tiden. hade han tillfälle att undervisa ekonomiutskottetsnuvarande ordförande;, om den -obetydliga skillnäden emellan: adelns-och -borgarständets beslut, och fick äfven derå till svar af herr Brakel, att expeditionsutskottet och dess ordförande icke hade att afgöra huru obetydliga, eller ovigtiga skiljaktigheter förefinnas emellan besluten, utan blott uppsätta skrifvelserna i enlighet med dessa beslut: Vid frågan om revision genom statsrevisorerna af tolagsmedlen och deras användande, hvilket utskottet afstyrkt, uppträdde frih. Klinkowström på det varmaste för denna revision. -Han ansäg utskottet hafva allt för klena skäl ätt afslå motionen. Användandet af tolagen, somi af ständerna bestämmes och som blifvit af dem anvisad till ätskilliga städernas behöf, bör af ständernas revisorer granskas, bäde derföre att den utgör en ganska betydlig summa allmänna medel, och äfven derföre att ständerna, som vid hvarje riksdag anlitas om statsbidrag till städers och komwners enskildta anläggningar och inrättningar, böra hafva en säker kontroll på huru de tolagsmedel, som blifvit för sådant ändamäl anslagna, blifvit. förvaltade, då nu deremot hvarken städer -eller regering hafva säker kännedom: ens om deras belopp. Frih. Cederström talade i samma syfte som frih. Klinkowström. I Men frih. Palmstjerna och-grefve Mörner satte. sig deremot och förordade bifall till utskottets afslagstillstyrkan. Frih. Palmstjerna ansäg det blifva ett stort hinder för komunalandans utveckling och kommunernas förmäga att verka godt inom sig, om statens Irevisorer skulle kontrollera huru tolagsmedlen användas. De äro anslagna till hamnförbättringar, kajbyggnader, fromma stiftelser och dylikt, och för deras nyttiga användande fordras att statsrevisorerna der. ver icke pla, kontroll; de äro en blott aceessoire. Väl me gal Irilk Jomkowowonmy avi Wlagswedlen, liksom alla andra allmänna medel, äro mycket användbara till fromma stiftelser,, men då frih. Cederström tyckte att en accessoire af 400,000 rdr är rätt ansenlig för värt fattiga statsverk, så segrade dessa bäda friherrar vid votering med 13 röster mot 12, sedan den förseglade sedeln blifvit bruten. Ridd. o. adelns beslut blef säledes: att ståndet, medogillarde af utskottets tillstyrkan om afslag, säsom sitt beslut antager motionärens förslag till skrifvelse om tolagsmedlens reviderande af statsrevisorerna, Hos PRESTESTÅNDET förekom i gär Statsutskottets anmälan om resultaterna af förstärkta Statsutskottets omröstningar i tullfrägorna, hvilken lades till handlingarne; samma utskotts betänkande i fråga om kontroller öfver tolagsmedlens användande, hvilket bifölls; samt ståndets enskilda utskotts lagafdelnings betänkande angående ifrägasatt förändring i pastoraternas klassifikation. Utskottet hade tillstyrkt införande i cleri comitialis cirkulär af en uppmaning till stiftsstyrelserna att komma öfverens om saken. Motionären, prosten Cnattingius. framställde nägra anmärkningar vid betänkandet. Biskop Bergman talade om stiftsstämmornas obehörighet att taga befattning med ärendet, och prestmötenas brist på tid dertill. Biskop Holmström upplyste, att när han vid ett prestmöte i Strengnäs stift för nägra är sedan frågat om man der ville ha nägon förändring i omberörde hänseende, hade enhälligt svarats nej; förhällandet kunpag dock vara annorlunda på andra ställen, med-3t herr biskopen; och tillstyrkte således -Öfverenskommelsers uppgörande der de kunde finnas behöfliga. Prosten Schram erinrade om 34 en sådan uppmaning som här ER ved Salen vid förra riksdagen, fast dess rande i cirkuläret om att underlätas. tänkandet bifölls, Tr Be För öfrigt upptogs tiden med justering af ätskilliga paragrafer i nämnde cirkulär och en mängd. Rikets Ständers skrifvelser. Biskop Heurlin anmälde sin reservation mot ständets beslut i lördagens eftermiddagsplenum om en författnings utfärdande rörande revision af kyrkans räkenskaper, hvilket, efter herr biskopens förmenande, icke skulle till någonting tjena. Hos BORGARESTÅNDET väcktes af hr Sundström en motion.som -bordlades, samt em-annan af hr Brinck om län af 100,000 rdr ät stora barnhuset i Stockholm, hvilken remitterades till statsutskottet. Derefter begärde hr Petrå ordet och yttrade: Sedan herr talmannen i ett föregående plenum gitvit borgareständet tillkänna, att Kongl. Maj:t ärinä der betänkt, att låta omkring den 25 i denna mänad afsluta innevarande. riksdag, hafva vi sälunda erhäls lit tillfredsställandevisshet deromyatt nägra kongl. propositioner icke vidare äro att förvänta. Vi kunna taga för afgjordt,-att de nya förslag, som regeringen skall hafva haft för, afsigt att rikets ständer förelägga, antingen blifvit till kommande riksmöte: uppskjutne, eller ock fätt, för all tid, förfalla. Den kontrovers, som med föranledande af desse länge förespeglade kongl. propositioner, inom talmanskonfo.ransen förevarit, har alltså pätågligen haft en rätt helsosam päföljd, och vid en sä lycklig utgäng lönar det icke mödan att vidare spilla ord på de mot mig riktade personliga angrepp, som frän härutinnan förekomne stridigheter varit oskiljaktige, En anmälan härom till borgareständets -protokoll har jag likväl icke velat underläta, med hänsyn till de lika förnärmande som sannngslösa meddelanden, hvilka den officiella beställsamheten lätit, med vanlig oförsynhet, om denna sak, sprida till allmänheten. 3 Statsutskottets utlåtande n:o 302, i anledning af skedda omröstningar angäende tullbevillningen lades vill handlingarne; n:o 303 i anledning af väckta motioner om nödiga kontroller ä användandet af städernas tolagsmedel för afsedda ändamäl och hvarom utskottet tillstyrkt, att ständerna mötte ingå med skrifs velse till konungen att han ville läta anbefalla ve. derbörande att til kommerskollegium hvart tredje än insända behörigt styrkta uppgifter öfver beloppet och användandet af nämnda medel, afslogs, sedan hr Lagergren, Wern, Grää, Ekenman och Berg deröf. ver yttrat sig, Man ansäg der föreslagna förändrin. gen vara ett ingrepp i en städernas kommunalrätt och att den skulle medföra obehöfliga inblandningar från myndigheternas sida. Allmänna besvärsooh ekonomiutskottets betänkande om handlandes å lanJet rätt att försälja bränvin och andra brända drycser, en fräga som utskottet underlåtit att behandla, lades, på begäran af hrr Wern och Berger, med ogillande till handlingarne. Hos BONDESTÅNDET godkändes Statsutskötteta i Memarislet N-a 209 framställda voteringspronpositio.