Aftonbladet – 8 augusti 1851, sida 1

igenom OlycKsdigra krig Så oM2 ICrorsus En fransk prest, Coquorel yiurade fter på franska öfver bristerna i arande undervisningssättet. Mun lärer ungomen Roms höfder på ctt sätt, som liter dem blott se ett slags roman, sanur f oupphörliga krigsupp träden. Att med d amma fästa lärjungarnes nppmirk så mhot et onda i dessa krig, a kommer frågan. Talaren kland drad äfven tidning ressen för bristande mod att göra (de inna fredens grundsatser gäll: redsälskande presson und ler skyrggt na sigter, af rädsla för motpartiets hån och arhäga att utsäga hvad som kunde finmas can senämt för en del tidningslä En annan fransman Jules I andrade let nuvarande uppfostringssystemce t lien erinrade bland annat om att man 1 gossarnes händer sätter blysoldater att leka med, genast så snart de blifva stora nog att vara roade af leksaker. Måste icke, frågade han, denna leksak redan då ochi de späda barnens sinnen meäåföra elak verkan och tidigt vänja dem vid krigets rysligheter? Detsamma gäller, när de något äldre gossarne utrusta mor och träsablar för att Icka ! medgaf att han ville lägga dessa anm ingar hufvudsakligen på hjertat hos de: många damer, hvilka voro närvarande såsom ähörarinnor. Sedan m:r Cobden hade på engelsksa tolkat de begge franska talen, antogs det framställda beslutet enhälligt. Andra beslutsförslaget var det följamde: Då svärdet icke förmår utreda r ttvisan eler billigheten i nägon tvistefräga, så tillkommer serna att hänskjuta sädana dem emellan ur; tvister, som icke på annat vänskapligt sit kunna förlikas, åt sakkunniga och opartiska s edomare.n Äfven detta beslut godkändes enhälligt. — Härmed slutades sammankomsten för första dagen. Andra dagen uppträdde Cobden, under högljudt bifall och föredrog tredje beslutsförsle: c ct, nämligen: Då de stående härarna, hvarmed Euro ser hota hv arandra, under ständi; ra bedyr inbördes till samhällenas lägenhet och folk underhilla oupph kongressen enira nödvändigneten afväpning.n Det är icke nödi — vatt inlåta sig här gets rysligheter. Detta af alla skald i EK har kunnat förneka dem. jom medlen att sippa dem. itiskt ändamal, och ing ett godt ändamål, befrämjande menuiskor moralitet och lycka. Alla stora framsteg i skett genom ett spr idningssystem, etl systun af propaganda, och icke genom Massor cs uppträdande utan genom cen end i menniskors verksamhet. Det lilla aniavt Skall nå sitt syftemål i trots af allt molstarl, Där det blott har allvar med saken. I parlamentet hade talaren pröfvat riktigheten af denna åsigt. Han hade der erfarit, att i samma A allmänna rösten utom parlz amentet låter hör till förmån lör någonting, lyssr ran i mera eftergifvenhet och uppm amhet Ihvad en anspråkslös individ, I lik ik I yttrar om samma ämne. — Det är väl ce ligt påstående att om ma vill undgå k ste man vara rustad till krigs; men I Jtade icke att några bland de siora ko Italmakterna skola råka i krig med hvarant han sade så för fyra år sedan och upprepar det än. Inre skakningar hafva uten tvilvel , försports inom dessa stater; n ysidiga anfall hafva de sorofi Under förökandet of deras hi lmilioner bajonetter skulle d. det cm thända ändå att de nationer, som Idessa härar, blifva bragta till fört tsina lidanden; och likgilti sa för sen att soldaterna råkade 1 strid sIskola de slutligen g gå in på allt, IC få slut på soldaterna. Det ligger fö .generalernas och officerarnes Täta kriget gå under och att IS soldaterna in i ett sådant. Genom torirues -loch krigsrustningames föröl alliså ej sannolikheten af k den. Med all sin beprisade England iakttagit en fiendtligare (a siven) hållning, än nägot s tet. Dermed sade talaren ingentint att England har ibland alla nav: . Iden största kraft, likasom det Giver (vövnd gör, så väl i godt som onu aren. kl; ale et styrelser att antaga ov 1uC ni utan I 1 å dan nära nog monopolist deri. Med s vt , jegenskaper i nationallynnet hade Englavi fot annan stat mera tillfälle än n : och lefva i fred. hålla med sina till Och likväl har Enzo garne för kriget och at mesta 10 va ; statsskulden för att a Aceher andr hy: hjelpa P sandsäckar, 0. s. va hor e.lsom helst rustadt till land och Frankrike hafva bana, och den ena makten s verträfia den onera och fästen, och up EG irike gör dets amma. tillingen ar Ir on Sila rustningar. 1 klandervirda, och ningen att alhje Sö o är likväl det onda i de oc I garne alldeles okändt. Ivar i öfvar en högst sedeförderfvande verkan och förpestar hela trakten. Det känner talaren af egen åskådning. Fastighetspriserna falla i garnisoners grannskap. Krog sämre TAN unnvava deoeremet Gt errhörda och annv 14t der