Riksdagen mr a Piena i Riksstånder. Den 5 Aug. e. m. Hos RIDD.: och ADELN föredrogs Konstitutionsutskottets memoriat 4 21, med förslag till voteringsoropositioner i förstärkt utskott, rörande de trenne epresentationsförslagen. — Dervid uppträdde grefve Horn med en mustig protest mot hvad han kallade Utskottets olagliga beteende, att i strid med 56 R. F. framställa till afgörande de säsom Borgareoch Bondeständens gemensamma tankar antagna tvenne förslag. För ötrigt trakterade hr grefven med de vaniga epitheterna: provisoriska omstörtningsförslag, .stå på hufvudet i stället för på fötternas o. S. V. Grefve Lagerbjelke försvarade och visade lagligheten af Utskottets förfarande samt yrkade slutligen att voteringspropositionerna mätte godkännas, hvilket äfven skedde. : Allmänna Besvärsoch Ekonomiutskottets betänkande JM 126 gaf upphof till en längvarig och liflig debatt, måhända en af de hetaste sedan riksdagens början. Utskottet tillstyrker nemligen, i anledning af en utaf hr Brinck i Borgareständet väckt motion, att Ständerna mätte uti en skrifvelse till Kongl. Maj:t anhälla, det rikets fästningar hädanefter ej må af Konungen i fredstid raseras utan att Ständerna först derom höras. Emot denna fordran uppträdde hr Hjärne, frih. Klinkowström, hr Printzensköld, grefve Gyldenstolpe, hr von Troil och hr af Dahlström. Alla dessa talade säsom de ifrigaste försvarare af Konungens prerogativer (rikets kom ej i fråga!), dem de ansägo komma att lida inträng genom bifall till ett dylikt förslag: derjemte äberopade de Rikets Ständers okunnighet i strategiska och dithörande frågor, hvilket naturligtvis skulle göra dem oskickliga att bedöma när en fästning bör raseras eller ej; och de trenne sistnämnde talarne yttrade sig äfven öfver nödvändigheten att riksförsvarsplanen hälles hemlig, såsom i alla civiliserade länder brukas, hvilket ej skulle låta sig göra om Ständerna på förhand skola underrättas när en fästning raseras. Slutligen förmente grefve Gyldenstolpe, att Konungens rättighet att låta nedrifva nägra gamla ruttna skjul och plank på Carl XIII:s torg just bevisade hans rätt i fråga om fästningarne. I strid med dessa riddarhusmajoritetens åsigter yttrade sig grefve Lagerbjelke, hr Brakel och friherre Stjernstedt, åberopande säväl andemeningen af 77:e och 78:e 3 R.F., som ock billigheten deraf, att byggnader, på hvilka landet under ärhundraden bekostat millioner, ej mätte i ett nu utan Ständernas medgifvande kunna nedrifvas. Att äfven den andra statsmakten är af denna tanke bevisas genom förslaget rörande nedhuggning af linieskeppsfiottan, hvilket strandade mot Rikets Ständers beslut. Meningen vore för öfrigt ej, att regeringen skulle af Ständerna begära strategiska upplysningar och dylikt, utan frägan vore endast att erhälla Ständernas medgifvande att nä gon af rikets tillhörigheter tillintetgöras. Slutligen för. kastades försläget vid anställd votering med 22 röste; mot 13. PRESTESTÅNDET företog frågan om upphörand af vakansoch förslags-liggetidssamt begrafnings hjelpsbesparingar, och ingick på Adelns inbjudning till besluts fattande i enlighet med hr Fåhrti reser vation. Statsutskottets utlätande angäende rusthällar nes inom Kungsöhrs fögderi befrielse frän erläggand af lösen för de räntedagsverken som af deras stam hemman utgöras, äterremitterades med ätskilliga an märkningar. Lagutskottets hemställan angäende an tägånde af ny vexellag bifölls. Bankoutskottets hem ställan i fråga om decimalsystemets användande Imynt, mätt, mäl och vigt, möttes af flera inkast och lafslogs med 14 röster mot 11. Uti BORGARESTANDET förekom i gärdagen plenum den bordlaggda kungliga propositionen on SITTER BSTN TRAIN ISTER ERNIE