Aftonbladet – 5 augusti 1851, sida 3

genom bakporten ut på gatan. Ilvarthän? frågade Roderich. Du mäste hjelpa mig, i detta tillstånd kan jag icke visa mig för någon menniska, utan att biifra ett atlöje för heia staden. Under det att mäster Birnensticl under andäktiga böner väntade på Gomorras undergång och hans dotter befriade sig ifran degen; hjelpte äfven Roderich prinsen ur den ledsamma belägenhet, han iråkat. Så snart den sednare nägot återhemtat andan, tackade han sin räddare och prisade hans lyckliga infall att tillskrifva den fatala håndelsen en jordbäfning. j sAck, suckade Roderich, om ers höghet också kunde ; hitta på något sinnrikt infall, att ridda mig ur miästarens obarmhert:ga klor, ty jag kommer att med gråt och tandagnissian få umgälla jordbäfningen och att kanhända! a blitva körd ur Jöran. Ack, min IHomer har också blifvit förstörd.n Din Homer?, frågade Naner, som innu höll boken i hand och med förväning betraktade bagarpojken, hyilken ehuru han lefde under samma tak med en utinärkt vacker flicka, likväl hellre fördref tiden med läsning af gamla grekiska förfatiare. Detta gaf anledning till tlera. frågor, hvilka hade till följd, att den tacksamme furste-. sonen, som hade ett godt och ädelt hjerta, sedan Rode-! rich berättat sin koria lefnadshistoria, beslöt att hjelpa! den lyckligt begåfvade ynglingen. i Gif du mästaren på baten, Roderich, och bry dig icke vidare om honom. Hvad Greta angår behöfver du heller icke vara orolig, hon bjelper sig nog ifrån saken med; en osanning. Jag skall uppfylla din önskan och sända dig till universitetet. Här har du penningar; gå och köp dig bättre kläder. Tag afsked af din mästare och ätervänd till din faster. Jramförallt m obroitslig tystnad med hvad som händt. I morgon aiton, sedan det blifvit mörkt, mån du di lat ingen veta, att det ir j Pull af tacksamhet I I I hos mig, men jag som understödjer dig. tade sig Roderich till prinsens s för att omtala sin lycl och skickade heune följande morgonen till mister nenstiel, föratt underriua honom, att Roderich, som sti omkull baktråget, icke ville af fruktan för att blifva misshandlad, m ti t i komma till honom. I Arendet var snart uträttadt. Den beskedliga fastern utrustade sin brorson på bästa sätt och lät, sedan hon tillkännagifvit sin önskan, att han skulle studera theolo