Aftonbladet – 4 augusti 1851, sida 3

BÅTTEGÅNGS. och POLISSAKER I det tryckfrihetsmål, som landtmäteriauskultanten Bolin instämt mot f. d. förararen Ström angående en utikel i n:o 1 af Återigen Folkets Röst, har juryn förklarat skriften icke brottslig efter det åberopade sgrammet. Sjelfva originalet till artikeln, som blott var ett ordagrannt aftryck ur en Flygskrift, har emellertid förut blifvit fäldt med 8 röster mot 1.:! Froligen hafva nu jurymännen den sednare gängen ansett det nog, att en person blifvit fälld derför, enär de lögnaktiga uppgifterna just icke voro af nägon särdeles graverande art. Detta allt mä vidare lemnas till de lagklokes bedömande. — I lördags var slottsknekten Wahlund reqvirerad till förhör i poliskammaren, derföre att han icke godHNigt kunnat förmäs att lemna bidrag till underhäll r ett barn, som han före sitt ingängne äktenskap sammanaflat med en tjensteflicka. Wahlund kunde i början icke neka att han vore fader till barnet, men undandrog sig att lemna underhäll till dess uppfostran, derföre att han icke blifvit kräfd före sitt ingängna giftermäl, och dä han nu vore gift karl, ansäg han sig ega rättighet att undandraga sig godtgöra de anspräk hans fordna fästmö nu först gjorde mot honom, emedan det nu vore för sent. Sedan hr polismästaren i ganska allvarsamma ordalag föreställde honom att då han icke kunde förneka sig vara fader till barnet, så utgjorde hans ingängna äktenskap icke något skäl, som kunde fritaga honom från ersättningsskyldighet, började han i en ganska fräck ton att återkalla sitt förut gjorda erkännande, och påstod att flickan skulle med bevis styrka sina anspråk på honom, ty han vore icke fader till barnet. Den stackars flickan uppmanades att instämma Wahlund till domstol, hvarefter polismästaren anmodade den vid förhöret närvarande brandmästaren attanmäla för stäthällaren ä kongl. slottet, det sätt hvarpå W. uppfört sig inför domstol, på det hans konduit mätte blifva känd. — Åter har det lyckats polisen att få reda på en ringa del af det-från fabrikören Schmiedte stulna silke. Skrädderiarbetaren Johan Lundholm, boende ä Baggensgatan, hade för några dagar sedan köpt af en okänd sjöman 4!, lod silke för det goda priset af 2 rdr rgs. Nägra dagar derefter kom samma person åter till L. och utbjöd silke till salu; men då L. dågen förut läst i Aftonbladet att silke blifvit stulet, så förevisade han den främmande personen tidningen, under yttrande: få se om vi icke räka fast; silket mätte väl aldrig vara stulet. Lundbolm hade imellertid fogat anstalt om poliskonstaplars efterskickande; den antastade uppgaf sig vara f. d. sjöman vid namn Johan Ludvig Sjögren. Vid polisförhöret i lördags nekade Sjögren att hafva stulitsilket, utan hittat detsamma emellan nägra vid Skeppsbron upplagde fastager. Hvarest han förut logerat, kunde hanlej uppgifva, emedan han en längre tid om nätterna legat ander bar himmel. Mälet remitterades till domstol. — I lördags afton kl. 9 observerade öfverkonstap:arne Bäckström och Ahlström, att en större kantig sten kom flygande i luften och nedföll ä gatan utanför Lifgardets till häst kassern, lyekligtvis dock utan utt träffa eller skada. Då den upptogs, syntes att den kommit frän den 30 å 40 famnar derifrån belägna s. k. Lifgardet-till-häst-ängen, hvarest bergsprängning förehafves. Grundläggaren Wisell, som verkställer sprängningen, var i dag uppkallad i Poliskammaren, men sökte föraeka att stenen kommi rän det ställe, hvarest kan spränger. Som W. föru cke blifvit ålagd att vid sprängningar begagna s. k veläggning, för att förekomma slika olyckor son denna, så älades han nu vid 10 rår bkos vite at zöra det. — En äläåre f. d. sjöman vid, namn Olof Nilssor frän Öland, är uti poliskammaren tilltalad för ett ganska groft brott, hvilket visar att han för sin vildsintbet är en för samhället högst vådlig person. Den 26 Juli hade han vid nya slussbyggnaden öfverfullit poliskonstapeln Bisett, tagit huggaren frän honom och stött densamma mot B:s bröst sä att det blifvit 2:ne häl i skinnrocken. Han kallades då til poliskammaren, men infann sig icke, hvarföre ha skulle efterspanas. I gär morgon kl. 5 hade kon staplarne Flink och Bergman anträftat Nilsson stående lutad mot brunnen ä Jerntorget, hvarpå de uppma. nat honom uppge sin bostad, men i stället att svar. på frägan hade Nilsson ryckt huggarn ur slidan fö Flinck och med den börjat vildt hugga omkring sig. Daktadt det varit 5 å 6 personer förutom poliskonstaplarne lyckades det dem icke få huggaren frän Nilsson, förrän en militärpatrull hann ankomma, son: ifven hade möda att afväpna honom. Konstapel Flink blef så illa skadad att han är sängliggande. 50 Nilsson erkände att han gifvit Flinck ett hugg, fastär först sedan F. misshandlat honom, så remitterades målet till domstol och N. qvarsitter i häkte. Götheborg. Vid anstäldt polisförhör har utrönts, att poliskonstapeln Tobias Andersson under den korta tid CO. W. Häkansson satt under uppsigt i polisens vaktaf Håkansson emottagit cirka bko rdr 1500 :; guld och silfver, för att af Andersson förvaras, emo löfte af bko rdr 500 i godtgörelse härför. Tob. An dersson, som, oroad af samvetsförebräelser, sjelf aflemnade penningarne hos polismästaren, hade under len tid af 7 dagar han innehade dem, förvexlat nära specierdr i pappersmynt, hvilket han likaledes fmant lemnade ifrän sig. Ett sådant förfarande en af polisens betjente kunde dock icke lemnas idt, och Andersson, som genast skiljdes från en, har inmanats i häkte. Som förhör kommer mm, irar