dande nödvändig. Sammanhanget uppgifves af Chri-e stiania-posten sålunda: Den 21 hölls förhör i Hole, lj om hvad vid arbetare-centralmötet i hufvudstaden i förra månaden tilldragit sig, och fortsattes den 22 på Hönefossen i Nordrehoug. Hattmakaren Knudsen, deltagare i centralmötet, blef, på grund af förekomnal! omständigheter, efter undergänget förhör, häktad. it Straxt sammanlopp en skara, mest af qvinnor och barn, samt 30 å 40 vuxna manspersoner, som förklarade att de ernade sätta sig emot häktandet. På vägen till fängelset blef också Knudsen med väld tagen från länsmannen och hans tvenne medhjelpare. Fiilförordnade sorenskriveren, som ädömt arresten, be. gaf sig dä med länsmannen till Knudsens hem, för att änyo taga honom. Äfven hit strömmade mängden samman, varnades förgäfves af sorenskriveren, i och upphetsades ytterligare af Knudsen personligen. Dock greps nu äter denne oeh bortfördes; men under l vägen blef han änyo med väld befriad. På aftonen! 1 1 nt bet för for fogden till Hönefossen, dit några och tjugo gårds-li egare kommit, för att biträda vid Knudsens gripande; men han var ej der, oeh sades bortrest. Den 2311 fortsattes der förhöret, till hvilket skolläraren Semmen, likaledes medlem af centralmötet, blifvit kal-? lad. Han kom ej; och äfven han sades vara bortrest. ! Kl. 5 e. m. slutades förhöret och domaren begafsig! hem, men underrättades kl. 11 på natten att hun-lf drade Aadalare väntade honom till Hönefossen och ville tala vid honom. Han reste genast dit. De be-! gärde att få närvara vid det förhör, som skulle hällas den 24 på Hönen, och att det mätte flyttas tillj: Hönefossen. Det sednare beviljades: det förra afslogs; dock skulle två deras ombud få tillstädeskom-l: ma. Dessa två gäfvo den 24, då förhöret fortgick, förklaring om den fullmakt de gifvit Semmen, när han reste till centralmötet, om sinnesstämningen il Aadalen, samt slutligen att de icke ernade tilläta attj nägon af deras förmän arresterades. Sedan förhördes Semmen. Etter förhörets slut höllo 2 å 300 arbetare ett fanetäg. med hattmakaren Knudsen i spet-I sen, och polisen vägade dock icke gripa honom. Om natten gingo Aadalarne hem. Aftonen den 24 kommo ordres från amtmannen om att gripa Knudsen och dem som honom befriat. Den 23 fortsattes förhören, för att få veta hvilka dessa voro: tolf namngåfvos;! men som arresteringarne icke kunnat försökas, utan att väldsamt motständ inträffat, hvarom folkrhassan ganska högljudt underrättade, och dessutom det sades att ännu flera byalag ernade sammanrota sig, begärde fogden den 25 på e. m. militärisk handräckning. Som !. truppsammandragning i distriktet skulle vällat tidsutdrägt, togs militär från Christiania oeh afgick den! 27. Stadens borgerskap har i följd deraf börjat del-! taga i vaktgöringen inom staden. — Uti en artikeli Tiden för i förrgår, hvarest professor Palmblad :sammanskrifvit ett låtsadt! bref från C. J. L. Almqvist innehållande en ironisk framställning såväl om Almqvists skrifter, som om hans sednaste ohyggligt ryktbara företag, alltsammans hållet i den sataniska: tonen, förekommer bland annat följande ställe: Fråga min embetsbroder och klubbkamrat i Götheborg, som bjöd främmande på mig, som vid toasten harangerade mig i termer, som min blygsamhet förbjuder mig att upprepa, som gaf mig en ansenlig penningeförsträckning, om han, också sjelf geni, eller hans gäster, förmärkte att skrufvarna sutto sannorlunda än på gamla viset, då du och jag utbasunerade hans lof. Med denna framställning syftas tydligen på domprosten doktor Thomander i Götheborg. Redan omkring 14 dagar innan hr Palmblad sammanskref sitt hyggliga opus i Tiden hade Aftonbladet upplyst att ett här uppkommet löst rykte, det hr Thomander skulle hafva bjudit sällskap tillsig för Almqvists skull, under dennes vistelse i Götheborg, saknade all grund och att hr Thomander, som då; med; sin familj vistades på landet på Fässbergs prestgård, icke sett Almqvist under hans genomresa eller vistelse derstädes. Af Tidens artiklar i öfrigt, hvilka hr Palmblad ej gjort någon hemlighet af att han sjelf skrifvit, visar det sig också otvifvelaktigt, att hr P. ganska noga genomläst allt som i Aftonbladet förekommit på den sednare tiden angående Almqvist. Då nu hr Palmblad det oaktadt reproducerat det här citerade ryktet i Tiden, och utsmyckat det med berättelsen om tal hållna; till Almqvists ära samt om 2; Se: 192 or rfrakäroträn ine har he lat icke af okunnighet, utan emot bättre vetande, endast derföre att han tyckt det ifrågavarande ryktet passa sig väl i stycke för att göra hans framställning pikant; och det är ostridigt att lögner med stor lätthet kunna göras pikanta och äfven skulle medföra mycken effekt, om de ej voro lögner. Det omnämnda handlingssättet af hr P. förtjenar emellertid läggas till de flere föregående exemplen på den moraliska halten hos dem, som nu dagligen visa sin beställsamhet att exploatera den ohyggliga katastrofen, nära nog likt en hop korpar och kråkor, som flocka sig och kraxa af glädje och roflystnad, när de råka på ett kadaver. — Uti en i Aftonbladet införd, insänd artikel, lemnades för någon tid sedan en kort historisk öfverblick öfver det sätt, hvarpå frågan om utlänningars naturalisation och utvidgad rätt för bekännare af annan trosbekännelse än den evangeliskt-lutherska, att be-j kläda embeten i staten, blifvit behandlad af) Rikets. Ständer ifrån 1809 till närvarande tid, hvarjemte några ord särskildt yttrades rörandel det rätta begreppet af ordet sinfödingsrätt.. Det visades deri hvilken motsats det ligger uti regeringsformens vackra, allmänna stadgande, att Konungen skall ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda enhvar vid en fri utöfning af sin religion,, och den intoleranta föreskrift, som sedermera förekommer, att inga civila embeten, af hvad slag som helst, få besättas af andra än af dem som äro af den rena evangeliska läran, samt iro infödde svenske män (ett litet undantag, afseende på militärbefattningar, är i detta sednare hänseende gjordt). Obilligheten af sådana föreskrifter och deras rerkliga skadlighet för landet hafva vid alla iksd.-gar efter 1809 framkallat motioner ochla 1itskottsbetänkanden, hvilka sökt göra merajll risinnade och kloka åsigter gällande. Vidlr nnevarande riksdag Har könstitutionsutskottett FLIT O ll dn Rs RR RR J j 1 : 1 I S E ! ? t J t 1 t t I