Aftonbladet – 31 juli 1851, sida 3

och att, då hvar och en af dessa i medeltal uppbär 10 shilling sterling i veckan, en årlig summa af 16.200, j.060 pund sterling omsö ittes på landtbruket. Man teckne sig detta belopp till minnes, och nu, ni naturvänner, som med förtjusning njuta af landets skönhet, ni uttröttade dagsverkare, som gifvit eder svett för att åstadkomma detta resultut, och ni med pålagor belastade förpaktare: betinken att Emglands krigsväsende ärigen (1848) slukar 18.500, 006 pund sterling, och att denna coerhörda penningesumma utbetalas för inöfvamde och underhåll af befulimäktigade mördare, som till och med äro beredde att nedgöra ssina egna blodsförvandter, om händelsen så fogar! Betänken, att detta stolta England, i den inbillningen att betrygga sig för fiendtiga infall och beskydda sin handel, årligen betalar mera för sin här och sitt sjövi ende, än som vore tillräckligt att bestrida arb etslönen för ett annat icke mindre herrligt odladt land! Men ifven i andra stater rasar detta onda. Ni flitiga dagsverkare och ni hårdt beskattade förpaktare, eftersinnen vid plogen och vid spaden, vid säningen och vid skörden, säväli eder boning som på er väg till torget, att ärligen förslösas större summor på armdernas uncderhåll, än på alla de millioner trägna arbetare, som frambringa lifsförnödenheter för hela lländers befolkning. Elihu Burritt. Den beväpnade freden. Få villfarelser, hvaraf menniskan lider, äro förderfligare, än grundsatsen: Man måste under freden rusta sig till krig. Uti krigsti använder ett folk sina stridskrafter till b pande af en verklig fiende; i fredstider de emot försvinner större delen af statsinkon: sterna i kampen med en motståndare, som finnes till, endast i inbillningen, alstrad a vn misstänksam fruktan. Enligt den ofvan avnförde grundsatsen, måste säledes kriget rustningen dertill vara nationernas bestär. sysselsättning! Men är väl detta menniskornas höga bestämmelse, sedd ur förnuftets. bildningens och mensklighetens ståndpunkt? När man under fredstider skall rusta sig til! när skall man väl då förbereda sig till Måhända på det bloddränkta sagtfäl: ta kanonernas dunder, i åsynen af eld, mor! plundring? Omöjligt! De stående härarna ss dödens gissel, liksom hånande dem som a itt lif för andra; de vänta förberedda på slag!fältet blodiga skördar. Den beväpnade fi sede ny såsom detta vansinniga system benämnes af diplomaterna, är ingenting annat, än ett vapenstillestånd af obestämd varaktighet, ett tillfälligt afbrott af det verkliga kni ostills ändet, för att samla nya krafter till nästa kar krigspaus, under hvilken folken lura diga på första tecken till ny batalj. Det är icke svårt att inse huru krigsrustningar litt kunna leda till öppen fic ndtligh het. Uti länder der det är allmänt bru bär vapen, förekomma ofta blodig: ty den som beständigt för med sig dolk foch pistol, tror sig vid minsta anle en utmaning, och är äf 1 anledning ar sin lättretlighet, sitt förolt impande trots och öfvermod, mera utsatt för fiendtli ga anfall, än den fredligt sinnade. här gäller om individen, är q på hel a nationers ömsesidig är bedröfligt, att flertalet af d sina krigsrustningar med lika stor omsorg oc regelbundenhet, som anstalterna v säkra annalkande, vid ärstidern Men detta onda kan ej fortfara i erfarnaste finansierer hafva ådagalagt, act den beväpnade fredens kost nader tömm: tens skattkammare, öka skatterna, samtTi ste leda till nya statslän, öfversvämning c af papper nt, en förstörd kredit, samt förr eller sed-wrc till statsbankrutt. Det är således hög tid, att folken Öms: t inställa sina krigsrustningar, och cm ra sig från fördomen: att man i freden 3 susta sig till krig.. Mätte uti det värf slet tyska folket föregå de anura med ett CM ss Å 1. oo oo AA : any au ude, Det bedrifva