Aftonbladet – 28 juli 1851, sida 2

ALEXANDRE DUMADS. Tjugufjerde brefvet. Den 21 Juni 1638. Det är i dag en månad sedan jag emottog ert sista bref; en månad som jag icke sett vär dufva komma, och under hvilken tid ingen, med undantag af mitt hjerta, talat med mig om er. Men ännu är ingen tid förlorad. Minuterna hafva blifvit som timmar, timmarna daBar, dagarna å år. Skall jag pv detta sätt kunma vänta ännu tvenne månader. Ja, ty jag skall icke förlora hoppet förrän dlen sista dagen. Jag skrifver detta bref, utan att veta om ni mågonsin erhåller det; men jag skrifver det, Isabella, på det ni, den dag, som skall förena oss eller skilja oss från hvarandra, må veta, att jag vid hvarje pulsslag af mitt hjerta tinkt på er. Tjugufemte brefvet. Den 22 Juni 1638. Flyg älskade dufva, flyg till min återa Pp ståndne vän, sög honom, att det är hans böner som beskyddat mig, säg honom att jag är fri, att vi äro lyckliga. en fril Låt mig säga dig detta, min t älskade. vet icke hvar jag skall börja, jag är af suällhet! amma dag jag skref mitt sista n lyc ckliga underrättelsen offit drottningen var hafvande. f, borde i hela Frankrike Fri anled ining I de högtid! igheter ega rum, samt nådeskningar beviljas af kommgen och af kar) Se A. B. N:o 152, 154—156, 158, 159 och 164,