Aftonbladet – 23 juli 1851, sida 2

Ht OLM LladlldlUdt, HV sve MAA jenar all uppmärksamhet. Man kan isynneret icke undgå att frapperas af den hänvising brefskrifvaren gör på de talrika lagsökingar som förekomma inom ett enda län, tan att likväl missväxt der inträffat. Elfsvorgs län, hvarom brefskrifvaren talar, hade nligt tabellkommissionens sista berättelse vid 1845 års slut 223,000 invånare, och år 1850 örekommo der 12,071 lagsökningar. Räknar nan nu, såsom i medeltal antages, fem personer på hvarje hushåll, så äro hushållens anal 44,600. Således mer än en lagsökning på wart fjerde hushåll öfverhufvud. Nu är det sannt att en och samma person stundom träfas af flera lagsökningar, men äfven med nåsot afdrag för denna omständighet och om nan med afseende derpå blott vill räkna hvart sjunde eller åttonde hushåll i stället för hvart h fjerde, så visar detta i allt fall ett förhållandelli if vanmakt och sjuklighet både i materielt och fc moraliskt hänseende, som gifver en i san-Ib ning förfärande målning af tillståndet bland i allmogen, och rättfärdigar de bekymmer bref: ls skrifvaren med anledning derat yttrat. Bref: vet lyder sålunda: Att vi med oro och uppmärksamhet följa edra riksdagsförhandlingar är naturligt, hälst som vi af tidningarne erfarit att landets utgiftssumma äfven vid denna riksdag kommer att betydligt ökas genom de från alla håll gjorda anslagsfordringar, hvilka.reger ringen framställt till ständerna, utan att nägra. mot: svarande indragningar af öfverflödiga utgifter på an: nat häll ägt rum. . Vi på landet, som endast. kunnaåld räkna med vanligt bondförständ, äre icke i ständ attlq se annat, än att ett sädant. oupphörligt ökande af statsutgifterna, hvartill adel och presteständ visat sig vara beredvilliga hjelpare, mäste på ett eller annat sätt öka de skattdragandes redan nog tunga bördor; och då vi af tidningarna se huru styrelsen i det arit stokratiska, sedan urgamla tider af skatter trycktå I England numera gör allt för att efterkomma folkett önskningar och förbättra de närande klassernas belät genhet, dels medelst inskränkningar i utgifterna, delt medelst taxors afskaftande och tullafgifters nedsättning, kan det ej väcka annat än grämelse att se den hårdnackade envishet, hvarmed de konservativa som nu hafva öfvermakten hos oss tillbakahälla alla för: bättringar och blott synas vilja votera pengar — merå pengar! utan att eftersinna huru detta system,som vi här på landet tycka nära likna ett trots, i framtiden skall sluta. Att ett allmänt missnöje till följd häraf räder i landsorten behöfver jag också ej säga dig, och hurl; kan det väl vara annorlunda, då pemningbristen är så stor att äfven för dem som hafva fullkomlig säkerhet att erbjuda, det knappast är möjligt att kunna få låna 100 rdr rgs; följderne häraf är i den mängd lagsökningar och utmätningar, som dagligen pägär, för en hvar synbara. Som jag för nägon tid sedan, då jag besökte Wenersborg, erhöll upplysning om de mäl som derstädes voro handlagda, vill jag äfven derom upplysa dig; de utgjorde för är 1850 icke mindre än 12,071, hvaraf 150 eller högst 200 voro civilmäl och alla de öfriga exekutionsmål, äfvensom att de till d. 24 Maj innevarande år uppgingo till 5,053. Dåman tillika besinnar att lika mänga skuldfordringsmäl örö, af häradsrätterne inom länet afgjorde, förutom del tusendetals utmätningarne, för bristande inbetalning af kronoutskylderne, hvilka säväl som lagsökningsmållen säkert under sistförflutna och innevarande är upp: gått till dubbelt emot föregående ärens, är lätt att inse allmogens beklagansvärda ställniug, ty utom de olycklige som nödgas se sin egendom ä exekutiv aukItion försäljas, finnes ett kanske lika stort antal, som för att reda sig utur nuvarande svåra penningeförlägenhet vidtager utvägar, som ovilkorligen skola leda till deras ekonomiska obeständ. De uppköpa nemliIgen till högt vris ä auktioner eller eljest på kredit lvaror,som i städerna äro säljbara, och afyttra dem I derstädes till hälften eller på sin högsta höjd två Itredjedelar af inköpspriset, sedan de haft nöjet att I köra dem 5 å 6 mil. Jag för min del och äfven mänga med mig hafva likväl ännu ej förlorat allt hopp på bättretider, ehuru mörkt det äfven synes, synnerligast som vi ännu tro latt en tidsandan motsvarande förändring i represenI tationssättet på fredlig väg skall kunna tillvägabringas, och vi deraf hoppas mycket; ty vi tro neml. ej att de om landets väl vittnande ätgärder som 1844 at regeringen vidtogos voro hyckleri utan att endast brist på kännedom om säväl landets nöd, som de trängande behof af reformer i alla styrelsens grenar som jallt mer och mer göra sig gällande, förorsakat de föga glädjande ätgärder som på sednare tider vidtagits: I Men jag mäste här äterkomma än en gäng till då tvänne första ständens beteende, ty de bevilja ju utan prut snart sagdt hvarje om än aldrig så öfverflödigt anslag, som af regeringen begäres, och mötsätta sig deremot hvarje reform som kan lända till landets Ibästa. Troligt är då att dessa ständ, som närmast 1 omge tronen, äfven söka att skildra landets ställning o lsäsom god, samt alla röster som föra annat språk, föra afundens, egoismens och illvilljans; oekså drabbar det j allmänna missnöje, som i landet är rådande, i första rummet dessa båda,ständ, aynnerligast det andligai I Det värsta. är att detta tilltagande hat verkar oför! I delaktigt äfven på känslan för gudsfruktan och relis 1 Igion, denna statens hörnesten, förutan hvilken säväl skolor som eellfängelser åe, blifva förfelade inrätti ningar; ty man kan vara fullt förvissad om att i sam: ma mon liknöjdheten eller motviljan mot prestestånHl det ökar sig, i samma män skall äfven kärleken för 1 Iden lära de predika hos ähörarne utslockna. Äfven I visar sig redan en allt mer och mer tilltagande lik: nöjdhet för religionens sanningar och som hos hvarje fosterlandsvän mäste uppväcka djupa bekymmer för I framtiden öfver -säväl vårt ekonomiska som politiska sjelfbeständ; visserligen tyckas regering och våra första ständ i sednare fallet hysa stort förtroende för vär indelta armå, för hvars rikliga underhäll man af oss -Ityckes vilja utprässa sista skärfven, men min tro är gjden: att har man beröfvat sig folkets kärlek och hos det qväft hoppet om bättre tider, samt tron på den lära, för hvilken värt land offrat så mycket blod och som så starkt sammanvuxit med vårt samhällslif, sä skall äfven värt land blifv3 on lätt eröfring för snart Isagdt hvilken af vära grannar som hälst, ve då öfver dem som icke, medan det var tid, haft ögonen öppna för sitt fäderneslands väl, a Det har mycket förundrat oss att en enda röst inom bondeständet, under nuvarande tider kunde höja sig r till förmän för det för Kronprinsessan begärda anslag, t jlsista riksdag beviljade förhöjda anslag bör kunna i lräcka till för dem bägge, har han ju genom detta giftermäl erhållit stor enskild förmögenhet? Din ståndsbroder A. E:son har genom sitt öppna uttalande af landets ställning vid denna frågas bePlhandling, gjort sig säväl oss som sina kommittenter -Ipä det högsta förbunden, hälsa den redbare mannen det. Din sanne vän N.N PRESSAR Från regementspaster Almqvist. Aftonbladets förläggare erhöll i går med posten ett bref från regementspastor Almqvist, ll lata dt JT andanrn dan 2 TAG Ach innahälland,