el rika ir OLUCUVIR,y MUUT MYMVIVLT MVA YSIVA — GlvyLHom vår ull och våra skinn. Man emotser ( lerföre ned längtan en tid, då denna reguliera förb indelse kan komma till stånd. Dä man ofta ser hh istresor företagas med de nuvarande usla kommuni sationsab mellen, är det intet tvifvel underkastadt, att det skule blifva ett temligt tillopp af resande för en ser änsbät, som t. ox. två gånger i månaden gj orde en sk iow häremellan och Götheborg, hvarigenom ä fven för eh ) vi indarne öppnades bättre tillfälle att göra sig mera or: betar ta med grannrikets naturbeskaffenhet sz mt med tal ra mängd af svenska industrialster, so m i Gögo I den sto. s theborg t82 en samlingspunkt,. så i I de — Af en förteckning i Morgonblade t på de är irskilda personer som medfölja expeditionen sk till Londons industriexposition finner man betis kriftadt ett rykte, som visserligen en gång in berättades i Friskytten, men som vi likväl då hi icke trodde, nemligen att kammarjunkaren (S Pontin finnes ibland de resandes antal, under: fö titein af deras sekreterare. oc Detta är således en sanning! Om hr Pon4 tin hade blifvit sänd såsom en expositionsar-si tikel till London, skulle man mindre undrativu derpå; men i fall behof gjordes af en sekre-l be förare, så hade det väl varit skäl att dertiilli utse en man, som åtminstone hade något slags id6 om industriella eller tekniska saker, enärln, sekreterarens befattning rimligen borde vara, pa attt deröfver uppsätta en berättelse; och nå-lså gon sådan kännedom eger hr Pontin alldeles sp iclke. Det är då svårt att inse något annat de .skiäl, hvarföre han fått medfölja på statens beckostnad, än att han under de förflutna åren symrit sekreterare i Bildningscirkeln, eller kanskie rättare hvad man i åtskilliga ordnar kalarr en sbevakande broders. Emellertid skullejb dett fägna oss att få se, det hr Pontin kunde 2 lermn: någon frukt af sin Tesa, fördelaktigare äm vi vänta. ee Rerr Tardinis lufisegling. I månd agsbladet meddelade vi ett bref från Warholm ang. hr Tardinis luftfärd, hvari ned-Jr stigningen derstädes beskrefs. Vi meddeleli här nedan em oss benäget meddelad interessant berättelse om hela färden. Sistlidne söndag uppsteg hr Tardini för fjerde gängen, under sin sejour här, åtföljd ätven denna gäng af grefve Sparre, samt sin son Alexander, 10 är gammal, som för första gången fick följa sin far i de höjgre regionerna. Uppstigningen, som skedde frän Humlegärden, i närvaro af H. M. Konungen, D. K. H.. Prins Gustaf och Prinssessan Eugenie, samt en follkmassa af omkring 8,000 personer, gick mycket väl. I anseende till den starka blåsten försvann ballongen snart bakom de höga trädtopparna; men blef! äter synlig efter nägra ögonblick. Vinden var Vest-l! sydvest. Den första direkta stigningen var omkring 5,009 fot, då ballongen, som ej var fullkomligt fylld vid uppstigandet, började att svälla till följd af den tumnare luften, hvarföre något gas mäste utsläppas gemom den ofsvantill befintliga ventil, hvilken står i dircekt kommunikåtion med gondolen medelst ett snöre sorm gär midt igenom ballongen. Detta oaktadt fortsattte den att stiga ännu hastigare, utan att nägonj gas vägade utsläppas, hvilket troligen hade varit falj indre kunnig person än hr Tardini let om nägon mi ! varit styrman, och dä de varit ohjelpligt förlorade, ty den hasiga stigningen skedde, som han genast obsewerade, ej till följe af gasens lyftningskraft, utan deföre att ballongen hade kommit ut för först 2:ne pc sedan 3:ne starka motsatta vindar, hvilka, i anseende till gasens lyftande förmåga, ej förmådde att göra någon buckla i ballongen ofvantill, utan blott nedtill. Detta bevisades ytterligare derigenom, att dä ballongen komnnit igenom dessa luftlager, ätertog den sin förra form och stign ng, men efter en lugnare vind somr kom från nordvest, Då den efter denna vind assserade Askrik-fjärden, voro de högst, nemligen 14,,000 fot öfver hafsytan. Utsigten var hänförande ocm enligt hr Tardinis eget yttrande den skönaste af alla de han varit i tillfälle att se. Efter att hafva sämkt sig till omkring 5,000 fot öfver hbatvet, utvisadle hr Tardini för sina passagerare, sedan de äterkommit i den vestsydvestliga vinden, en liten vik, ungefär 1000 alnar norr om Waxholms fästning, i . hvilken de komme att nedstiga. Detta bestreds dock på det enträgnaste af hans lille son, som fann sig sä belåten med resan, att han nödvändigt ville gå vidare, men... han spådde och pappa rädde, så att innan han väl hunnit sluta sin protest, kändes en betydlig, dock ej obehaglig, saktning af farten, förorsakad af den s. k. räddniogsplankan, som nädde vattnet. Räddningsplankan är af två qvadratfots storlek, på undre sidan belagd med kork, hvilken, jemte ankaret, hänga hvardera på en 10 famnars lina under gondolen. På detta sätt, med plankan i vattnet och gondolen i luften, seglade de helt makligt tills de alldeles torrskodda nädde stranden, då han lät ankaret gå till botten och ballongen stadnade. Luftseglarne, hvilka efter 20 minuters resa äter bestego jorden, med alla lemmar i behäll, men med förlust af... sin öfverseende förmåga, inpackade genast ballongen, hvilket skedde på 2:ne timmar, hvarefter de genast sjöledes begäfvo sig i väg till Stockholni, dit de anJinde kl. 2 på natten. Ur Tardini lärer om söndag åter verkställa en luftsegling från Humlegården. Naturforskare-mötet. Allmänna sammankomsten den 18 Juli. Prof. Fsehricht från Köpenhamn: Om Åtbörds(Geberden-v) Språket. I närheten af Köpenhamn befinner sig ett institut, en sorgens boning, hvars innevånare man beklagar, emedan de sakna tvenne af menniskans yppersta förmögenheter, talet och hörseln, med ett ord: ett institut för döfstumma. Men dessa varelser, denn man kallar olyckliga, är dock ej i mistning af förmåga att meddela sig med hvarandlra3; tvärtom, de göra det med lätthet, och det språk de dervid begagna, är ett lika egendomligt, som märkvärdigt. Det är ej ett tecknesprak, der man genom vissa ställningar al fingrrarne formerar bokstäfver; ej ett pantomimsorvak, der kroppens hela rörelse och uttryck tjema till uttryck för meningar. Det är ett språk, der man har ett visst tecken för hvarje ord, men ett sådant tecken, att det är så att säga mimiskt efterbildande, det föremål eller det begrepp som skall uttryckas. Så t. ex. utiryckes ordet man genom att lägga handen på hufvudet, grinna genom att lägga den på hjertat, menniska genom båda dessa tecken och mensklighet genom att göra dessa båda er och derefter utbreda armarna likasom t omfatta totaliteten af de förut antydda on. Man kan säleds säga att dette renom att äga en åtbörd för hvarje likasom beslägtadt med det echenesirörexls ska,, och verkligen har man ock funnit att om åtbörderna skulle afbildas denna figur i det nirmaste öfverensstimde med chinesernas cken. Man kan således anse detta :åsom ett naturspråk, ty det består af Ooh a a någa ANKA NÅL