Aftonbladet – 18 juli 1851, sida 2

Ett besök i Slöjdezpositionen vid Brunkebergs torg. Nionde Artikeln.) Innan man lemnar 6G:te expositionsrummet eller den stora salen, bör man icke försumma att söka upp n:o 618: en tafvelram med en ytterst smakfull löfranka af tunna metallbleck (oxideradt silfver till utseendet); den är inlemnad af hr A. Johansson (Svartmangatan) och tillhör H. M. Enkedrottningen. Någon förmögen husmoder på landet, som skulle vilja sjelf undervisa sina underhafvandes flickor i dubbelspånadskonsten, finner i samma rum en för ändamålet passande och mycket grann dubbelspinnråck (491), förfärdigad af hr F. Ehrenberg (Beridarebansgatan n:o 21); den kostar 100 rdr bko. Vid inträdet i Sjunde rummet träffar man åter några arbeten af hr C. F. Nauman, hvars bekantskap såsom utmärkt silfverciselör man redan gjort i 3:dje rummet genom de från hr Möllenborgs verkstad der utställda artiklarne (1697...1794). Här lär man känna hr Nauman ensamt såsom konstnär; hans arbeten här äro nemligen endast utförda i bränd lera, och bestå dels i ypperliga djurgrupper (1705 ...1707) efter Men, dels i egna blomsterkompositioner (1708, 1709) af sådan fulländning, att den som kan skapa dylikt icke gör väl emot eftertidens konstsamlare när han nedlåter sig till kopist. Näst intill hr Naumans konstverk står ett annat af högst olika slag, nemligen ett passage-instrument af hr Littman, vetenskapsakademiens matematiske instrumentmakare, bestäldt af professor Agardh för astronomiska observatoriet i Lund, och kostande, efter hvad vi hört sägas, 1200 rdr banko. Detta hade bordt stått i kristallpalatset, i stället för här; något förbiseende af den svenska expositionssamlingen skulle icke då varit möjligt. Nära nog detsamma kan sägas om de nästintill hr Littmans konstarbete befintliga begge vaserna (1083) från Finspång, gjutna af hr Carl Ekman, den ena prydd med en vasen omgifvande figurgrupp, nästan i hautrelief, den andra med en vinranka i basrelief. Så oansenliga dessa arbeten torde förefalla mången, äro de dock till former och arbete sådana, att de blott behöfde namnet af antika bronsvaser, för att med full rätt intaga sin plats i en dyrbar konstsamling. Vi ha hört kännare yttra, att Lings byst (2304), äfven af jern, men från hr J. Lamms gjuteri Ludvigsberg, låter se sig utan äfventyr der den står, eller midt emellan de begge vaserna från Finspång. På väggen till venster sitter en basrelief eller snarare hautrelief (870) i bronserad gips, föreställande Christi nedtagande från korset, och enligt katalogen poriginal af hr Daniel Peter Störman. — Ref. tillstår, att han icke förut hört detta namn bland Sveriges artisters; men hvar och en som ser denna komposition, dessa figurers anordning, attityder, former, uttryck och draperier, måste helt enkelt ersänna, att upphofsmannen är en stor konstnär. Den mångsidigaste och tillika fruktbaraste bland. härvarande konstnärer är utan fråga hr Carl Alborn. Man torde erinra sig att han id efter annan gjort särskilda expositioner af nästan ensamt sina egna bildverk; här har han en dylik af icke mindre än 94: olika artikar (2469...2362), dels skulpturer i trä, dels nodellerade arbeten, dels dylika i stenpapp, lels gjutna i plastikmassa, terracotta och gips. Tr Alborn är förut så förmånligt känd, att vi här måste inskränka oss till hänvisning på agra få af de nyaste icke gjutna, utan origila konstverken, t. ex. ramen till en trymå ff furu (2473), en dylik af ek (2474) och till bysten (2476), som föreställer den här nu vistande danske dekorationsmålaren S. TWageer och som vi hörde genast igenkännas af tt par expositionen besökande utländningar. Aven från hr Alborns atelier skulle åtskiligt kunnat med nytta skickas till kristallpaatset. ) Se A. B. n:ris 142, 143, 146, 152, 154, 158, 160 och 161.