Aftonbladet – 16 juli 1851, sida 3

tjernsvärd anfört om Gottlands nationalbeväring, 5 förklarade nu krigsministern, att den kunde nses som en, nödfallshjelp, men ej säsom något vönster.. Den föreslagna landtstormen pästod r von Hohenhausen komma att betyda lika med oll, dä den skulle komma att sakna disciplin, apen och kläder. En högst pikant vämning tog rigsministerns försvar för utskottets afslkag i fråga im förslaget n:o 2, då han räknade tt attt minst 30 ir skulle ätgå för att genomföra detsamnma och vilare 30 är för att derifrån komma till förrslaget n:o L, under hvilken öfvergängstid af 60 är bhr krigsministern tycktes anse att Sverige skulle vara alldeles -edlöst. Denna hr von Hohenhausens kalkyl erhöll ullmänna bravorop till belöning. Hr Stjernsvärd yrkade äterremiss och uppläste ett kriftligt genmäle på de anmärkningar, som af utkottet blifvit gjorda, hvarefter hofrättsndet grefve Mörner, hr af Dahlström och friherre Kinkowström fttrade sig i samma syftning som krigsministern. Hos PRESTESTÅNDET förekom frågan om änlring af kongl. förordningen angående ibteckning i ast egendom. För antagande af den kamgl. propositionen härom talade prosten Cnattingius, biskoparne Heurlim och Holmström, doktor Reuterdahl och lektor Wallman, Vid lagutskottets förslag anmärktes att två inteckningsiagar bredvid hvarandra derigenom skulle uppstä; att delningsprincipen, hvarpå det vore grundadt, icke blifvit fullständigt följd i detsamma, och att preskriptionstiden borde utstri.ckas. IDoktor Säve tycktes vilia försvara betänkar det, men made samma anmärkning ar som motstänl ine, och tillsstyrkte äterremiss, hvar ned äfven frosten Melander ansäg betänkandets brister kurca hjelpas. Prosten Almqvist yrkade att vid den Iya inteckningslagens antagande undantag mätte ..2s för sädana fordringar som äro ouppsägbara. Sedan ytterligare prosten Lindberg talat för preskriptionsti dens utsträckning, beslöts det att återremittera betänkar det med de dervil gjorda anmärkningar. . Bankoutskottets memorial om ett 300 riksdaler ärsunderstöd af banken itallmänna barrhusinrättningen gaf doktor Sandberg anledning att :ala om barnhusets dåliga affärer och d Tas orsak — det ganska oförnuftiga och förderfliga sätt, hvarpå man derstädes byggt. Han lemnade derhän om afgiftsförhöjnisgem för barns upptagande vid if. rågavarandle ingöttning icke för mer än upphäfvandet 2f 1778 ärs k. förordning skulle föranleda barnamor. 1Han hyste sina be tänkligheter huruvida den hush ällning med barnhv. sets medel, som hädanefter sku Ve anttagas, Plesre mera ändamälsenlig än den gaml. 3. Han yrkade undersökning och ansvar för det fö. flutna och garanti för framtiden äfven med afseende ) 23 nu förevarande lilla bidrag, hvilket han ville ha a Dvändt till inlösning af ett större antal barn och i cke till nägot af de föremål som man sett i den nya direktionens underd. utlätande om barnhusinrättning ens rcorganisation framställas. Prosten Hasselrot fästade samma. vilkor vid sitt bifall, och anförde, såsom exempel på. hushällningen vid barnhuset, dess tvätthusbyggnad, som skulle kosta 16,000 riksdaler men gick t:ll nägra och 40,000, ehuru K. M. förklarat att den förstnämnda summan icke finge öfverskridas. Tvä gån . ger hade omtalta byggnad rifvits ner, för att bygr .s upp igen; och när anstalten var färdig kostade njott veden till tvätten lika mycket som hela t:.sätte,, förut! Äfven doktor Pettersson hade ätskilligt 34; meddela om barnhusets ställning; men prosten Berlin visste icke -hvarför så långa tal höllos om saker som ej hörde hit. Då man hade sig bekant att barr husets medel ej räcka till för de barn som nu äro dr .r frågade han huru man kunde begära att med dt nu ifrågasatta lilla anslaget de skulle räcka till fir flera. Anslaget bifölls, utan vilkor. ? Statsutskottets förnyade utlätaride angående beräkningen af statsverkets inkomster ladss till handlingarna, med förklaring särskildt vid hvarje punkt, att ständet vidblef sina förut fattade beslu... I fräga om beräkningen af tiondetackjernet, som v.d det första betänkandets föredragning hos presteständet blef äterremitterad i syftning af den hittills bevilj de lindringens upphörande, beslöts nu, på prosten Forssells och doktor Stenhammars vyrkande, att nämnde skatt skulle upptagas till 16,000 rdr i stället för 12,000, som utskottet föreslagit. Till detta resultat vanns genom omröstning med 24 röster mot 9. Statsutskottets utlätande i anledning af erhällna återremisser på betänkandet angående passsevolansm. fl. medel lades också till handlingarna. Wid den punkt som upptog Lappmarks ecklesiastikverks rmedel yttrade biskop Heurlin nägon tillfredsställelso öfwer att man slåtligen hade fått rätt,. I fråga om vissa kyrkoherdar och skolmästare i Lappmarken å lön anslagen spanmäls utgäcnde beslöt ständet, emot utskottets hemställan och i enlighet med biskop Heurlins reservation, att spanmälen fortfarande skulle utgå in natura. BORGARESTÄNDET återremitterade lagutskottets betänkande N:o 29 om inteekning i fast egendom. Hr Bosrei förut väckta motion om skrifvelsen till Kel. Maj:t angäende förändringar i fabriksceh handtverksordningen erhöll med 27 röster mot 18 remiss, äfven hr Brincks om anslag ät hr Scheutz remitterades till statsutskottet. — Tagutskottets betänkande N:ris 30 och 31 biföllos och N:o 33 lades till handlingarne. För öfrigt upptogs största delen af tiden med diskussion, i anledning af väckta förslag till en förändrad organisation af landtförsvaret eller statsoch ekonomiutskottens betänkande N:o 18, som slutligen genom votering med 29 röster mot 10 äterremitterades. Vi återkomma till närmare redogörelse för dette plenum, som slutade kl. !,4. BONDESTANDET förehade lagutsskottets utlitande MH 29, i anledning af kongl. propoosition om ändring i vissa delar af kongl. förordningeen den 13 Juli 1818, angående inteckning i fast egendoom. Rutberg understödd af f. talmannen Anders )Eriksson och Strindlund yrkade återremiss på grund af de uili tandet vidfogade reservationer. Ola Mäinsson talede för bifall; men utlätandefålterremitterades med 59 röÅster emot 16. Ola Mänsson reserverade sig emot detta beslutsom sålunda fattats under äberopande af ett rar reservitioner, hvilkas fördelar ingen ledamot vägat uppträla för att bevisa. Statsutskottets utlåtande AM 222, med förslag till voteringspropositioner eller sammanjemkning af olika beslut i fråga om kostnaderne för H. K. II. Kronprinsens förmälning godkändes i kvad det rörde voteringspropositionerne. Samma utskotts förnyade utlåtande angående anslag till cellfängelsebyggnader bifölls. Af samma utskotts förn utlätande 22 , angående anslagen till landtförsvarsdepartementet, biföll ständet till anspanns-, utredningsm. fl. persedlar 20,000 rdr, till nya gevär 200,000 rdr; till äldre gevärs förändring för slagkrutsantändning 200 rdr, till slagkrutshufvar 10,000 rdr oeh till fortsättning af fästningsbyggnaderne vid Waxbolm, Carlsten och Carlskrona 150,000 rdr — allt nedsatta snmmor. Utskotftets hemställan om 12,000 rdr till nya pistoler afslogs. I anledning af utlåtandet N:o 225, der utskottet i fråga om anslagen till sjöförsvaret vidbällit sitt föreTsående tillstyrkande om 600,000 rdr till materiel, beslöt ständet att bifalla 476,000 rår, eller så myeket som Kongl. Maj:t äskat. Af utl. N:o 226, angående anslag til eivildepartementet biföllos utskottets förnyade förslager. Af N:o 227, rörande finansdepartementet afslogs efter nägon lebatt frågan om anslag till Tranebergs bro. Samma utskotts N;ris 228 och 229 lades till bhandlinsarna. Bevillningsutskottets utlåtande N:o 14, i anledning af olika beslut rörande tullbevillningen upptogs :) länge ständets tid. På bemställan af Strindlund