Aftonbladet – 16 juli 1851, sida 3

Iternatva förslag Ull förändring at TERCTIUIR SVIS 8 ..Endast hr Gezelius talade för afslag å första lternativet,antagande det andra, som -utesluter 8 rån lärarebefattningar o. s. v. dem-som icke tillhöra en evangeliskt lutherska läran. Talaren mente attyt a. större skicklighet och snille en -lärare har, desto nera fara är det att han kan inverka på den lättfattdr ga ungdomen; tillhörande en annan religion skulle fa: an dessutom ej kunna deltaga i den akademiska jurissit iktionen. På dessa och af hr Holmström: anförde! H käl stödde sig hr G. För bifall till det första alter-)W ativa förslaget, enligt hvilka utländningar och per-lin oner som ej bekänna sig till den rena evangeliska uj äran kunna anställas såsom lärare vid universiteterna!d: med undantag af de teologiska och juridiska fakul-a eterna) samt få lärarebeställningar och andra tjen-jt) ter vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd ellera; skön konst äfvensom läkarebefattningar, yttrade sigr rr Petre, Palander, Ekholm, Billström, Brodin, Wern, it Wedberg och Sundler, emedan detta innefattade äfven yi let. andra och det skulle röja osäkerhet att ej afgöra ul sig för ett utaf dem. Dessutom visades att veten-or skapliga ämnen behandlas lika grundligt och väl af la hvad trosbekännare som helst och att om ocksä nägra ä akademiska lärare till följe af sin religion ej skulle m komma att deltaga uti den consistorium academicum tillhöriga jurisdiktionen det vore så mycket bättre, är enär den sälunda blefve mera redlös och snarare kunde g apphöra. Bäda förslagens antagande för att hvila!h yrkades af hrr Brinck, Björk, Ekenman och Norin, of . mening att om ej det första blefve antaget det an-bi dra möjligen kunde hafvautsigter för sig. Med 25 fö röster mot 20 blefvo bäda förslagen antagne till hvilic lande. Di Den andra föreslagne förändringen gällde intagan-tö det under samma af ett nytt moment rörande ut-sc ländnings naturalisation till svensk medborgare, i denn ordning och på de vilkor, som genom lag af konungd och ständer skulle bestämmas. Härvid yrkade hrrf Ekholm oeh Billström äterremiss på grund deraf attlli ingen fullständig naturalisationslag blifvit uppgjord,n hvadan en dylik kunde komma att stå alldeles bety-d delselös. Häri instämde hrr Sundler och Sundblad. d Hrr Bergman fann den tjena till intet, enär konun-!t gen hädanefter som hittillls eger rätt att naturalisera, och vy hr Ekenman, att å skulle lägga hinder i vägen för konun-h gen attmeddela naturalisation, innan dencivila lagen der-s om var stiftad, hvadan bäda siste. tal; yrkade äterremiss, o äfvensä hrr Winge, Engzell oeh Hörnstein, den sisteln emedan den föreslagna naturalisationen skulle göralg förra stadganden öfverflödiga, enär sälunda ej blottju enskilda personer, utan hela kärer kunde naturaliselv ras. För bifall talade hrr Brinck, Wern, Björk, Pe-JA tr och Berger, af hvilka den förste omnämnde, hu-o! ruledes lösa personer, som inkommit i landet, fåttlic medborgarerätt, medan andra med goda vilkor ej fått!h det, och hr Björck, att grundlagen borde gifva all-le, männa bestämningar för naturalisation, så att det ejih blir med denna fråga som med hela den vigtiga eko-11i nomiska lagstiftningen. Med 28 röster mot 22 åter-b remitterades denna punkt. Derefter förekom Bankoutskottets mem. N:o 57,1n hvarå hrr Rinman oeh Lagergren, som reserverat sig, yrkade afslag, emedan Tför stor latityd var gifven de jänsökande, oeh gränserne för deras skyldigheters uppfyllande på bestämd tid voro för osäkra. På framställning af hrr Indebetou, Ekenman och Halling, som mera gjorde:afseende på de länsökandes fördel, le enär banken derpå ej riskerade något, biföllos slutli-d gen båda punkterna. Vid N:o 58 vidblef ständet sitt !s förut fattade beslut. Vid N:o 59 yrkade hr Indebetou bifall till anslaget (3000 rdr bko) ät allmännalg barnhuset i Stockholm, som beviljades; likaså biföllos de öfriga punkterna. På N:o 60, ang. lättadtå sätt för inbetalningars verkställande ä bankens fastig-f hetslän, önskade hr Brodin, hufvudsakligen på de utils hr Sillns reservation anförde skäl, afslag. Hr Ekib instämde. Hrr Norin och Berger talade för återremiss, men på skäl, som af hrr Ekenman och Halling anfördes, bifölls memorialet. — Hos BONDESTÅNDET förekom Konstitutionsutskottets memorialJM 9, med förslag till ändringar ; i 28 4 Regeringsformen. I första mementet hade Utskottet tillstyrkt den: så ofta athandlade frågan om rätt för Kongl. Maj:t att vid förefallande behof inkalla . utländske män till lärarebefattningar i veten-l! skaper och språk äfvensom till militärsysslor, utan afseende pä deras religion. I anledning häraf uppkom ls en lärgvarig debatt, orsakad förnämligast af Strindi: lunds ihällande motständ. Han förklarade, att han bestämdt mäste motsätta sig utlänningars inkallande! till universiteterne, utom möjligen af en och annanll serdelesskicklig i spräkläran; ty det vore i allah händelser orätt att införskrifva fremlingar för att taga lt brödbiten ur mun på mängen, som här hemma för-Ic tjent den. — Ola Mänsson kunde ej hylla de fördo-11 mar en och annan fortfarande hyser mot utländskeln män af främmande religion, och ansåg det både in-!f nebära misstroende mot Kongl, Maj:t, då man fruktar beviljande af hvad Utskottet föreslagit, som ock vara särande för den: friarättskänslan och ledande : till. skadx för vetenskapernas framsteg. — Rutberg i och f. talman Anders Eriksson talade äfven för bifall, men Strindlund; under det-bhan undanbad sig allt tal om fördomar, ville påminna att på en tid dä ka-l tholismen börjar spela en så aior roll i värt fädernesland, det vore högst illa att utsätta de theologiska och juridiska lärostolarne tör smittan af en lära, förj hvars -utrotande vära förfäders blod tillräckligt fätt) flyta. — Ola Mänsson: fann ingen väda, då säväldomare-embeten som theolögiska lärareplatser blifvit undantagna, och han frågade huru det skulle ha sett ut med t. ex. Ryssland i denna stund, om icke Petter den stores -exempelaf :utlänningars inkallande hade blifvit fullföljdt, och hvarigenom detta land, ehuru despotiskt det. är, blifvit lyftadt ur rähet och okunvighet. Ett -stillastäende if bildning och vetenskape: blifver följden öfverallt, der man af fruktan för främmande trosläror afstänger frän sitt omräde slöjdernas eller lärdomens idkare. — Bergström från Kopparbergs. län talade I samma syftning som Strindlund, men Per Nilsson, Odin, Uhr, Nils Persson och Nils Jeppsson m. fl. yttrade sig för bitall. — Bå beslutet s0dtligen skulle fattas, hemställås Strindlund om afslag, med förklaring ati förähdringen hvarken vor nyttig eller nödvändig; hvarvid Ola Mänsson-anmärkte, att afslagen till grundlagsförändringårhe vic sista riksdagen just på sädana skäl varit det, son gifrit Dagligt Allehanda anledning att tila om Bar: karby hällstuga, Voteringen utföll med 46 nej mot 34 ja, hvarigenom förslaget sålunda förkastades på de af Strindluhd föreslagna skäl. — En hop ledamöter reserverade sig. Utskottets andra alternativ, hemställande om samm: tillätelse till inkallanie af utländske män, dock a; den rena evangeliska lärans, hade äfven i Strindlunt sin motständare. Han förstod ej hvarför defta försla; vore mer antagligt, då man känner nuvarande syster för tjenstemäns tillsättning, och hvilket ej i förevarande fall torde förändras. Då landet dessutom en dast kan erbjuda obetydliga förmåner, torde få låt: locka sig hit, och vinsten blefve kanske den, att mar till slut finge bara skräp.. — För bifall talade ät ven nu Ola Mänsson, Anders Eriksson frän Elfsborg: lin, Per Hansson, Rutberg, Uhr och f. talm. Ander: Trikason, som anmärkte, att Strindlund borde hafv: sin tröst just deråf,-att landets fattigdom afskräcke: lärdomens idkare att vända sig hität. — Medin oci Strindlund-begärde votering, som dock utföll med 4 röster. för bifall, emot 37. Sednmare afdelningen af samma utlätande, rörand: utlänningars naturalisation, bestreds af Strindlund, emot Ola Mänsson, Rutberg m, fl., och återremitte rades med 47 röster emot 32. Bankoutskottets mem. N:is 57, 59, Statsutskottet utlätanden N:is 218—220 och Lagutskottets XM 3: biföllos. sk s 1 Den 16 Juli f. m. RIDD. OCH ADELN. Den märkligaste frågan, som i dag förevarit och upptagit hela förmiddagen, nemligen statsoch ekomomiutskottets utlätande n:c Inl18 rörande hr Stjernsvärds förslag till armeens omoråd s PLA IA sa JAg a frilnrdt AA eI