Aftonbladet – 16 juli 1851, sida 2

ut försöka och äfven nu afgifvit förslag att samanjemka Adelns och Presteständets meningar, ut-löf ottet icke kunnat sammanbringa BorgareochBon-ka sständens, oaktadt beröringspunkter dem emellan före-S: mma. vi I fråga om de förstnämnde ständens meningar harti skottet: i förslaget till Riksdagsordningens 12 S, 1:alst omentet infört ordet distriktsvis,; föreslagit Ridd.lut ch Adeln att frängå sitt beslut att i 15 Riksd.-lil do. ordet allmoge, borde utgå och i stället Boneständet insättas; i 30 utbytt de sista ordeni1:ajur womentet emot dessa: på sätt i den för ständet gälnde arbetsordning stadgadt ärs; i 33 bestämt detd: ntal som bör vara närvarande i riksständen för attb tta beslut; besvarat Presteständets anmärkning atti 2, 13, 14 och 15 5 valbarheten bör föreskrifvas på et sätt, att detta tillhörde ständsordningarne; för-!Y ndrat sitt förra förslag att representanterna bordelre flönas af statsmedel, sä att aflöningen skulle skelb af dem som äro berättigade att välja: infört i 55bi Regerinnsformen orden: vbörande derjemte förslag) m sättet för dessa bevillningars utgörande framställ-s) ingen åtfölja, tillstyrkt Presteståndet att frångå sine! nmärkning, att utskottet borde utgöras af lika mån-2 a ledamöter frän hvarje ständ; förändrat benämninen Granskningsnämnd till Konstitutionsutskott; yrklarat sig anse frägan om landtmarskalks och talväns tillträde i utskotten tillhöra arbetsordningen; Istyrkt Presteståndet, att i fråga om bestämmandets! f tvä-tredjedelars pluralitet i riksnämnden för allalfc eslut, läta förblifva vid hvad utskottet föreslagit;lo amt vidtagit en och annan redaktionsförändring, som lfi eke förändrar meningen. Slutligen har utskottet förklarat sig ieke hafva vidogat en serskild artikel, tngäende hvad i den hänelse att förslaget blefve säsom grundlag antaget,? akttagas borde vid den riksdag, sädant komme attj? nträffa, emedan förslaget bör Kongl. Maj:ts höga pröfing oeh sanktion underställas, och att det på hvarje tänd ankommer ett så afpassa tiden för uppgörande f sina ständsordningar, likasom på Rikets Ständer tt uppgöra förslag till riksdagens arbetsordning, att lessa mätte till Kgl. M:s stadfästelse insändas samtiligt med sjelfva förslaget. Reservationer äro anförde af biskoparne Holmström eh Hallström: i den förra har domprosten Reuterlahl instämt; samt af. hr Brinck och riksdagsfullmäk? igen Sahlström. Prof. Lindgren har anmält att han j öfvervarit besluten. 0 vd rt ER AO I Statsutskottets memorial n:o 221, i anledning af! terremiss från tre stånd af betänkandet n o 46, an-ll sående väckt motion om befrielse för utsockne-frälseemmanen i Halland frän skyldigheten att erläggajv otevakansafgift, vidhälles ändock, efter en vidlyftigr itredning af det förhållande, hvarpå utskottet grunlat sitt första afstyrkande till motionen, det förra beänkandet. Reservationer äro anförda af hr Wern, samt rikslagsfullmäktige Matts Persson, Adolf Svartling och l David Andersson. 4 Den sistnämndes, af hr Wern äfven tillstyrkta och! ned de öfriges nära öfverensstämmande förslag, är vf följande lydelse: Att med anledning af de förhällanden, som säunda under en längre följd af är gjortsig gällande, le ifrågavarande hemmanen vid köp och andra afhandlingar öfvergätt till nuvarande egare, under förutsättning att de varit från ordinarie rotering fria; samt med afseende jemväl deräå, att halländska hemmanen i allmänhet äro af särdeles svag beskaffenhet och säledes en ytterligare lindring uti den vid sista riksdag dessa hemman älagda rotevakansafgift synes billig; äfvensom med anledning deraf, att frälset under äldre tider vanligen var underkastadt utskrifning till hälften emot krono och skatte; Rikets Ständer måtte medgifva att den, utsockne frälsehemman i Halland vid sista riksdag älagda rotevakans-afgift, måtte frän och med är 1852 nedsättas till hälften af det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman i länet uppgär, enligt de föreskrifter och beräkningar, som nu följas och framdeles i behörig ordning kunna meddelas och antagas till efterrättelse.v Riksgagsfallmäktigen Mäns Mänsson från Calmar län har såsom sin reservation meddelat ett utdrag ur hvad Nils Mänsson från Skäne anförde i anledning af dävarande ekonomiutskottets betänkande i saken. Statsutskottets memorial JM 222 innehåller förslag till sammanjemkning eller voteringsproposition, i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut, angäende ersättning för omkostnader, i anledning af D. K. H. Kronprinsens och Kronprinsessans förmälning. I memorialet AA 223, i anledning af erhällne äterremisser ä utlätandet 8 160, i fräga om ytterligare anslag till uppförande af cellfängelser, vidblifver Utskottet sitt förra förslag. I memorial MM 224, i anledning af erhällne äterremisser ä utlätandet As 161, angående extra statsanslag till föremål, tillhörande landtförsvarsdepartementets handläggning, vidblifver Utskottet i allmänhet, på grund af tvä ständs bifall sitt förra betänkandet, i de äterremitterade punkterna 1, 3, 4, 5, 7, 8 oeh 10. I mem. JM 225, i anledning af erhällna återremisser å utlätandet 8 162, angående extra statsanslag till föremål, tillhörande sjöförsvarsdepartementet, tillkännågifves att första punkten i första betänkandet är af treständ bifallen, oeh i 3:e punkten vidblifves Utskottets af tvä ständ gillade förslag. .. I mem. M 226, i anledning af erhällna äterremisser å utlätandet 2 163, angående ifrägaställde extra statsanslag till föremäl, tillhörande eivildepartementets handläggning, har Utskottet dels på grund af tre, dels två ständs bifall till förra förslaget, ieke kunnat frångå sitt förra utlätande, i punkterna 1, 3, 4, 5 och 6; men i 7:e punkten efter förnyad pröfning tillstyrkt: Pat Rikets Ständer må till hamnbyggnad vid Calmar bevilja ett anslag af 35,386 rdr att från Riksgäldskontoret utgå, emot vYilkör att, innan årnslaget tyftes, full säkerhet ställes derföre, att hamnbyggnadsarbetet varder, efter uppgjord och af Kongl. M:t fastställd plan, utan vidare bidrag af statsverket, vederbörligen fullbordadt. Angäende de äterremitterade punkterna 8, 10, 11, 12, 13, 15, 16 oeh 21, har ingen förändring kunnat deri föreslås. Reservation är anförd af grefve C. G. Mörner vid frägan om anslaget till håmnen i Kalmar, hvari flere ledamöter af Adeln instämt. Afven Peter Persson från Örebro har reserverat sig mot det förändrade beslutet, på den grund, att Utskottet redan till andra romål tillstyrkt 100,000 rdr mera än som tillgängarne medgifva. : I memorial M 227, i anledning af erhällne äterremisser å utlätandet Af 165, angäende extra statsanslag till föremål, tillhörande finansdepartementets handläggning, vidblifver Utskottet sitt förra utlåtande angäende första punkten om anslag till Tranebergs bro, samt tillkännagifver att den af Adeln äterremitterade 22 punkten om kolonien S:t Barthelemy blifvit af tre stånd bifallen. I memorial A4 228, i anledning af erhällne återremisser ä utlätandet As 166, angäende extra stats-l anslag till föremål, tillhörande ecklesiastikdepartementets handläggning, vidblifver utskottet den äterremitterade, men af två ständ bifallna 6:e punkten! och tillkännagifver, att de från enskilde ständ äterremitterade 3:e och 4:e punkterna blifvit aftre ständ godkände. Likaså tillkännegifves i mem. JM 229, i anledning af erhållen äterremiss af utlåtandet As 164, i anledning dels af Kongl. Mai:ts proposition, angående understöd för anläggning af jernväg emellan städerna Örebro oeh Nora, dels af väskt motion i samma ämne, att tre ständ bifallit förra utlåtandet. Styrelsens f.r Väg: och Vattenbyggrader -underd. berättelse för ar 1850. (Slut från fredagsbl.) Inom Medlersta Vägoch Vattenbyggnadsdistriktet: