Aftonbladet – 14 juli 1851, sida 2

Skandinaviska naturforskaresällskapet sammanträdde i går afton första gången. Vid förberedande mötet, som öppnades af majoren friherre Wrede, blefvo hr förste åmiralitetsmedicus doktor Mansa från Köpenhamn och professoren doktor Faye från Christiania åter valde till generalsekreterare för sällskapets danska och norska afdelningar. För sektionerna väldes följande funktionärer, nemligen: För Fysiska och Kemiska sektionen: Ordförande, statsrådet Forchhammer, Sekreterare, lektor Holten, kapten Svanberg. För Mineralogiska och Geologiska sektionen, Ordförande, hr Erdman, Sekreterare, För Botaniska sektionen: Ordförande, biskop Agardh, Sekreterare, professor Liebmann, magister Andersson. För Zoologiska och Anatomiska sektionen: 1:ste Ordförande, professor Nilsson, 2:dre dito professor Eschricht, Sekreterare, professor Boeck, professor Carl Sundevall. För Medicinska sektionen: 1:ste Ordföranden, förste amiralitetsmedicus d:r Mansa, 1:ste vice Ordförande, professor Faye, 2:dre dito dito professor Huss, Sckreterare, doktor Ballin, dito dito Böttiger. För Ethnografiska sektionen: Ordförande, professor Nilsson, Vice Ordförande, inspektör Worsaac, Sekreterare, rektor Svedbom. Vi skola återkomma till en närmare redogörelse för mötena samt nämna nu blott i förbigående, att sedan alla sektionerna varit samlade från kl. ,10 till YV, 12, samlades det allmänna mötet kl. 12, hvilket bivistades af Konungen och Drottningen, Kronprinsen, hertigen af Upland, Kronprinsessan och prinsessan Eugenie. Efter ett helsningstal af ordföranden, professor Elias Fries, höllos trenne föredrag: af etatsrådet Forchhammer om metamorfoserna inom stenriket; af professor Steenstrup om vissa upplysningar i afseende på de ethnografiska forskningarne, och af professor Huss om de i Sveriges särskilda provinser endemiska sjukdomar. Alla dessa föredrag voro särdeles klara och intressanta, och det sista deribland särskildt genom en episod angående svenska generationernas fysiska aftagande i allmänhet samt om bränvinets bruk och missbruk såsom orsaken dertill. Denna del at professor Huss tal var vid flera tillfällen verkligt rörande och hjertslitande, och hela samlingen lyssnade derföre äfven med den mest spända tystnad till :de skarpa varningsord, som hr Huss uttalade om nödvändigheten att vidtaga några: kraftiga. mått och steg emot detta färfärliga onda. : Mötet slutades kl. 2. Middag kl. Y, 4, — Fullföljden af den. i poliskammaren förehafde ransakning, hvarom undersökningsprotokollet. varit i Dagbladet infördt, angäende proselytmakeri och af från den rena evangeliska läran till katolska; har öfverstäthällareembetet med afseende ä angifvelserne mot pastor Bernard och fröken von Bogen hänskjutit ill kongl. Svea hofrätt, samt vidkommande öfrige i nålet angifne personer, till. Stockholms stads konsistorium. ; — I rapport till kongl. kommerskollegium af deh 31 sistlidne Januari berättar tjenstförrättande konsulh Cap hr P. O. Hedelius följande: I eGenom en svensk matros emottog jag för kort tid edan underrättelse, att en af hans kamrater, f. d. onstapeln A. von Sydow, den 2 Augusti 1850, aflilit ä en af Crozetteöarne i Indiska oceanen; de unlerrättelser jag kan lemna om den aflidne äro fölande: von Sydow, som, enligt hvad hans efterlemade papper utvisa, utmönstrade med briggen Prins scar, kapten Thomsson är 1848, från Stockholm till tustralien, ankom hit med nämnde brigg i Januari 1849, och deserterade kort derpäå frän briggen; han afsick sedermera med ett engelskt fartyg, som härifrån sör expeditioner till Crozetteöarna; under en af dessa xpeditioner, kom von S.dow, i en jagt efter sjöeleanten, att blifva skiljd från kamraterne, och blef af lessa, dagen derpå, funnen liggande död i en bergskrefva, tydligen omkommen af mattighet och hjelpöshet; hans papper blefvo till mig öfverlemnade, och fversändas härmed de egentligen vigtiga, nemligen nönstringsrulla med kapten Thomsson, samt ett bref krifvet till farbrodren. (Bore.) — I bref från Lysekihl i Bohus län berätas, att vår utmärkta sångerska mademoisel!e Julie Berwald med sin moder vistas derstäles, för att begagna saltsjöbaden. Man hade lock icke hopp, att der få höra henne sjunga. — Från Norrbärke skrifves den 29 sistl. uni, att ett guldbröllop firats å egendomen Wanhäll, nemligen faktoren och handlanden Srik Björkners och hans frus. Ett guldbrölop räknas för en sällsynt högtidlighet; men letta var det ännu mer genom de åldriga nakarnes ovanliga helsa och liflighet, som illät dem att med de yngre gästerna deltaga åväl i dansen som i öfriga förlustelser. Brudaret förärade vid detta tillfälle till Norrbäres kyrka en utmärkt väl arbetad kommunionanna af silfver, vägande 144 lod. (Dagbl.) — Tredje häftet af Konstnärsgillets Album, ryligen utkommet i konsthandeln, rekommenlerar sig på det fördelaktigaste hos publiken, tan att man rätt vet hvilketdera af de tvenne äften, af hvilka det består, som skall förjena företrädet: en tafla af Desmaison, fö-. eställande Necken, som plötsligt uppdykande r vassen vid stranden af en elf, presenterar sig ör en förskräckt, men eljest hygglig un onde; en utsigt af Christianiafjorden med ufvudstaden i fonden och några större och! nindre fartyg under svällande segel och frisk ris i förgrunden, af Laurent; eller en tafla af slåa slussen Stockholm, före ombyggnaden, af illmark. Den sista: är dock, genom föremåens och menniskomassans mängd, som tyces röra sig, den mest lefyande, och vår taangfulle landsman har der visat ett nytt prof.