Aftonbladet – 14 juli 1851, sida 1

UTRIKES. Med utländska posterna i går och i dag hafve vi emottagit tidningar från Berlin, Stettin och Köln till och med den 9, Hamburg den 10, Paris, London och Briissel den 7 dennes. PORTUGAL. Underrättelserna från Lissabon äro af d. 29 Juni. Silva Cabral skall hafva anfallit Saldanha för nya vallagsdekretet, och äfven nigra högre militärer skola förklarat honom att, då de understödde hans revolutionsföretag, de icke förmodat att de medverkade för ultraprogressistiska val. Imellertid synes det som inga förändringar komme i vallagen att ske, ty Saldanha, som underhandlar med de moderate såväl derom som om en modifikation af kabinettet, torde få dessa med sig om hufvudgrunderna i nya vallagen, så att blott detaljer komma att förändras. Grefve Lavradio afgår som sändebud till England. Regeringen har vunnit mycket genom nedsättningen af accisen från 10 till 5 procent, samt afskaffandet af all afgift för arbetshästar. SPANIEN. Senaten hade redan den 1 dennes med stor pluralitet antagit ministerens förslag tillreglering af statsskulden. I Deputeradekammarcen hade deremot ännu den 2 dennes diskussionen derom icke slutats, Pidal hade yrkat satt ministrarne skulle uppgifva hvilka säkra miedel de påräknade för de utlotvade betalningarne i framtiden; och finansministern Bravo Murillo medgaf, att inga andra funnos, än beräkningen på landets förkofran samt bushållning med statsanslagen och utgifternas inskränkning. Han medgaf att man icke kunde pålägga folket större skatter. Räntorna kunde imellertid betalas af nuvarande statsmedel. Derpå afslogs Pidals motion. Seyas Lozano bestred derefter förslagets antaglighet. Enligt telegrafdepesch af den 5 fortfor diskussionen ännu. FRANKRIKE. Presidenten Bonaparte har ater gjort en resa, nemligen till Beauvais, för att aftäcka en staty, som blifvit rest till Jeanne Hachettes ära. Han höll naturligtvis äfven tal vid tillfället; men hans tal var nästan utan al politisk betydelse, utom att det innehöll några försonliga ord. För kejsar Napoleon, yttrade han bla nd annat, var Frankrike icke något artificielt tillskapadt, inom en cpoks eller inom ett partis trånga gränser inneslutet land: för honom var det en genom 800 års monarki stor, och cefs ter 10 ärs revolution icke mindre stor nation. som arbetar på en sammansmältning af ala gamla och nya intressen och tillegnar sig hvarje iärofult namn, lika mycket från hvilken tid eller från hvilken sak det härrör. Vi alla hafva erfarit dessa känslor, ty jag ser här representanter af alla partier, som förenat sig med mig för att skänka sin hyllning ät en epoks krigiska dygd, åt ett fruntimmcers hjeltemod. Presidenten afreste från Paris den 6 denntes, klockan en qvart på ö f. m. Det sätt hvarpå han under resan blifvit mottagen skildras otika iaf olika tidningar. Jeanne Hachette, hvars egentliga namn var Jeanne Laisnå, och som äfven kal:ades Fourquet, var en hjeltinna, som, jemte andra fruntimmer, ådagalade stort mod, då staden Beauvais belägrades år 1472 utaf hertig Carl den djerfve af Burgund. Den sednaste telegrafdepeschen är af följande lydelse: Paris den 8 Juli. Tocqueville har i dag för nationaförsamlingen uppläst revisionsutskottets betinkande, uttalande sig för total revision, likväl med för