Man sade, att kungens bror, Momseigneur 3aston dOrleans, hade förenat sig med marskalken, hertigen af Montmorency, och tillfört honom tvåtusen man, hvilka han samlat i furstendömet Treves, och hvilka, tillsammans med de fyra tusen Montmorency redan hade, utgjorde sextusen soldater. Med dessa sextusen man besatte han Lodeve, Albi, Uzes, Alais, Lunel, och Saint-Pons, — hvarest jag befann mig. — Nimes, Pououse, Carcasonne och Beziers, fastän bebodla af protestanter, hade nekat att förena sig med honom. Äfven sade man att tvenne armåer tågade emot hertigen af Montmorencey. Den ena kom ifrån PointSaint-Esprit, och anfördes af marskalk Schomberg. Dessutom hade kardinal Richelieu ansett nödvändigt, att Ludvig XHI:de närmade sig krigstheatern, och man försäkrade att han redan aniändt till Lyon. Ett bref, som jag fick från Walencia, bekräftade icke blott denna nyhet utan underrättade mig äfven att min far baron de Lautrec var hos honom. Detta bref var från min far sjelf, som underrättade mig om en emellan honom och hans gamla vin grefven af Pontis träffad öfverenskommelse att ännu fastare sammanknyta de vänskapsoch slägtförbindelser, som förenade de båda husen, genom att gifta mig med vicomten af Pontis. Jag hade redan, om ni påminner er, förut talat med ce om detta giftermålsförslag, och då hade ni sagt mig: lemna mig ännu tre månader; under dessa tre månader komma stora händelser att inträfla, hvilka skola förändra sakernas utseende. Lemna mig ännu tre månader. sedan skall jag hos baron de Lautrec anhäll: om er hand. Med smärtan att se er ibland dem, hvilka min far kellade rebeller, förenade j5ig således äfven fruktan att se ett hat uppkomma emellan er och min fars slägt. Min