Aftonbladet – 9 juli 1851, sida 3

vi stego till häst och redo längs vimed I.rgen öfver fiera strömmar; sedan lemnade wvi till venster om oss den lilla byn Lavini re, och kl. 8 om aftonen derpå, stadnade vi I Cannes. Min häst hade skadat sig i fccen och haltade; jag bytte ut dea mot en anm un, medan jag under tiden sökte skaffa mig )iimare underrättelser om sakernas stöllnmig. Man sade att hr de Montmorency vart iu, likaså de Rieux. Om er voro uppgift na alltid obestämda, än sade man att mi var cd, in att ni var dödligt sårad. Om ni var dödligt sårad vile jag tillsivita edra ögon, om ni var död ville jag följa er till ert sista hvilorum. Emot kl. 3 lemnade vi Cannes, och t vägen öfver fäten, utan att följa nagon nad väg; tridgårdsmästaren, som var Saissac, kände trakten, vi styrde kosan mot Montolieu. Vederleken var helt och hållet sådan om den natt då vi skildes från hvarandra: sora svarta moln drogo öfver himmelen; storinen tjöt i oliveträden med en het, tung och q vande vind, som emellanåt afstannade, fe: låta stora regndroppar lodrätt nedfalla run himmelen; åskan mullrade bakom Castelrsudary. Vi passerade Montolieu, utan att På andra sidan om den lilla staden vi Schombergs förposter. Jag förnya frågor. Striden hade börjat emot kl. middagen, och hade fortfarit omkring en Umma; knapt hundra man hade stupat. Jag frågade om ni var bland de död underrättade sig derom. En soldat hade er falla, jag skickade efter honom; han I verkligen sett en af anförarna falla, men s icke säker på om det var ni. Jag vile föra honom med mig, men han hade vakt och kunde ej komma. (Forts.)