Aftonbladet – 8 juli 1851, sida 1

Bref från hr A. Blanche, 1851, angående expositi Redaktionen har fått si nål att publicera, nedanst oekante landsman ech fö som en längre tid vistats skall utan tvifvel läsas mc Nyligen återkommeen till ler jag någon tid unpehålli skåda den stora industr ag att meddela några af lensamma. Men som vi. nina skulle svigta vid redo vad kristallpalatset bar varibland mycket naturlioty som jag, arme syndare, icke skränker jä mig försigti förstår. Hvad jag vid f stallpalatset genast förstod, v sämpats och att en sic s strid utan kula och baj blodiga lagrar. I per. dinna, och hennes lec allt hvad menniskoa: henne. Liksom Gud gla kan menniskan i kristallpal: sitt, ty der är allt ganska utom . Till evinnerlig öra för s utkastade England denna ske. Fem verldsdelar hastade Inom mindre än 7 månader s latset i Hyde-Park färdigt orientalisk dröm och stort nog at dukterna af 13,000 indu I rymma minst 40,000 ås sas beundran behöfver sti trängsel. I detta fåska och glas hafva 40 nationer rustade, alla medtaga och bästa de ägde, Älla, u England har för sig och tagit halfva palatset, och dra. Den andra hälften kunna gälla såsom ett sto gästfrihet mot de öfriga nc 1 har icke haft samma svå äte hb som kontinenten. Det ro njuti ostördt lugn under det sto började med 1848, och det ligt, skördat mycket på and utom har England icke h portens besvärligheter och britannien, värdigt sekur nier, skall segra i denna icl vara mot vara, machin mot machin, kont stycke mot konststycke, utin s af varor, machiner och skall segra ungefär såsom d ven. Och om man bestämd företräde, hvad machinerna ! det dock öfverallt, der smal sinne komma i fråga, råka på lare bland flera andra nation rike ovilkorligen sin öfverman. England framvisa lika vackri och sammet som Lyon, me: linet och Gobelinstapeterna in: på foten. Hvad angär guldoch tena, hvaribland pjeser finnas, nuto Cellini skulle haf väl åtskilliga engelska hålla kransyska. Men det är att engelska mästerstycken ä re rers verk. Samtidens Bonvenuto Vechte och är fransman, ; vaignac år 1848 att med til legionsbandet hålla Vechte jorden. Monsieur Vochte iat röda bandet, ty äfven fransmi densband, men for icke kanalen, ty fransmän guiner.