Aftonbladet – 7 juli 1851, sida 1

Yv r CN UTRIKES. Med gårdagens och dagens poster hafva vi bekommit tidningar ifrån Hamburg af den 3, Berlin och Stettin den 2 samt Köln den 1 dennes. Från Paris och London gå tidningarne till och med den 29 sistl. Juni. Köpenhamnstidningarne gå till och med sist!. onsdag. DANMARK. Ännu onsdags afton var ingenting annat bekant om den nya ministerens tillsättning, än att grefve von Moltke fått af konungen uppdrag att föreslå densamma. Fädrelandet, är synnerligen uppskrämdt och påstår, att det är ministern v. Reedz, tom under sin vistelse i Warschau, Berlin och Wien skall hafva utlofvatZatt en förändring i ministeren skulle ske. I Berlingske tidningen åter förklaras detta för alldeles ogrundadt. Intet löfte är gifvet; ingen förpligtelse, om sådant ingången; och Danmark, säger Berl.v kan vara tryggt att dess konung handlar framgent såsom hittills till dess sanna väl, och skall genom det val han gör visa, att han med rätta bärer namnet af Danmarks folklige konung,,. Enligt ett utfärdadt påbud kommer den år 1849 1 Slesvig införda tyska vexelrätten, att genast upphöra för alla nya vexeltransaktioner, och lagen af 1843 att åter förblifva i full kraft. De äldre transaktioner behandlas likväl efter 1849 års lag. Biskop Mynsters 50-åriga embetsjubileum firades i Roeskilde sistl. onsdag, der då landtmötet var församladt. PORTUGAL. Regeringen har uppskjutit tiden för de nya Cortes-valens hållande till den 18 Nov., emedan de icke efter nya vallagen skulle kunnat medhinnas till den 18 Sept. Man påstår, att drottningen varit emot den nya vallagen, men att hon slutligen låtit beveka sig att stadfästa densamma. Septembristerne visa sig belåtne med regeringens steg; men de så kallade kartisterne, som eljest bistodo Saldanha vid revolutionsföretaget, äro missnöjde, och man motser en möjlig brytning mellan honom och dem, ehuru han söker afböja en sådan så mycket han med bibehållande af allmänna opinionen det förmår. SPANIEN. Anfallet mot ministören fick det slut, att deputeradekammaren med 184 röster mot 31 ogillade detsamma. FRANKRIKE. En den 28 Juli hållen revy på Satorys fält har aflupit i all stillhet. Samma dag blef Sainte-Beuves motion till förmån för frihandel, efter tvenne dagars debatt, förkastad med 428 röster mot 199. Första dagen, den 26, utvecklade Sainte-Beuve sin motion, såsom förr blifvit nämndt efter en telegrafdepesch. Utvecklingen fortsattes den 27. Derefter uppträdde Thiers med ett tal mot handelsfriheten. Detta tal, som räckte i fyra timmar, prisas såsom ett konststycke äfven af dem, som i öfrigt icke kunna gilla talarens reaktionära åsigter i detta ämne. Sjelfva Journal des Debats, som i öfrigt låter talarens stora talang all rättvisa vederfaras, betecknar hela företaget nsåsom det fullständigaste förherrligande af det absoluta restriktivsystemet, såsom ett försvar icke allenast för protektionen, utan till och med för prohibitionen, ett djerft rättfärdigande af hela vårt tullsystem, med inbegrepp af de misshrulk, som heta verlden, äfven protektionistsystemets anhängare, erkänna., Den 30 Juni deponerades åter i nationalförsamlingen en hop petitioner om grundlagens revision, utaf 27 ledamöter af majoriteten. I anledning af äskadt extra anslag af 55,375 fr. för stuteriet i S:t Cloud uppstod en liten debatt, full af dolda anfall mot republikens president, hvilken som bekant valt S:t Cloud till sitt sommar-residens. Anslaget beviljades likväl med 417 röster mot 67. Antalet af undorskrifterna på de petitioner, som intill den 22 Juni ingått till nationalförsamlingen, är 891.347. Man anmärker, att underskrifterna från Paris äro jemförelsevis högst få; de tros knappast komma att uppgå till 30.000. Deremot tyckas petitionerna för afskaffande af den nya valtagen få mera frantgång derstädes.