Aftonbladet – 4 juli 1851, sida 3

rade af ängf. Hertha. (Ö.-P.) BLANDADE ÄMNEN. ÖM EN KOSTYMBAL, GIFVEN AF ENGELSKA HOFVET, skrifver en korrespondent från London den 14 Juni: Krämarnes klagoskri har framträngt, om icke till himmelen, ätminstone till thronen, och om drottningen icke låtit regna manna och stekta sparfvar, så har hon likväl gifvit-en kostymbal. Galanteri-. och modehandlarne hade påräknat en riktigt välsignad säsong; de hade försett sig med oerhörda förråder: Deras väntan :gick .ej i fullbordan; säsongen begynte mycket flau. Nu händer det väl alla dödliga, att deras förhoppningar gå upp i-rök, men Londons kräs mare (shopkeeper) vilja på intet vilkor finna sig i detällmänna ödet: de betala sina skatter, de gå hvar söndag i kyrkan, de uppbrita inga läs; följaktligön måste det, enligt deras åsigt, gå dem väl och de länge lefva på jorden. De erkänna aldrig, att de sjelfve möjligen spekulerat falskt och att äfven den bästa spekulation kan genom en högre makt, genom en oberäknelig tillfällighet, omintetgöras. De mäste alltid ha en syndabock, mot hvilken... de kunna läta sin vrede utbryta, liksom negern mot fetischen. Till syndabock använda de helstrevolutionen, demokratien, omstörtningspartiet. Men om skälig anledning härtill icke finnes, så äro äfven de högsta personer icke alldeles säkra. Denna gäng skall expositionen vara skuld till allt; således är prins Albert syndabocken. Drottningen har försökt utsträcka sin skyddande hand öfver honom; hon föranstaltade i gär en kostimbal, för att, säsom det uttr:ckligen hette i annonserna derom, gifva hufvudstadens handel en impuls. I Times beräknas derföre ock med en viss tillfredsställelse, att en mängd sammet och siden, och framförallt en omätlig qvantitet sidenband mäste ha gätt ät. . Den valda tidpunkten för kostymerna var Carl I:s restauration. Detta val äri förbigäende anmärkt ett bevis, huru längt de tiderna här ligga bakom nutiden, och huru föga man här tänker på en ätergäng till dem. På andra orter vill man på rent allvar återställa restaurationens drägter och seder; här begagnar man dem till maskerad. Det första intrycket på äskädarne var att damernas toilett gjorde vida mindre effekt än kavaljerernas, emedan damernas toilett var vida mer lik nutidens mode, än karlkostymerna. I den spanska quadrillen hade fruntimmerna svart siden och svarta slöjor, herrarne Calatrava-ordens statskostym; i den engelska hade herrarne skarlakan, guld och blätt, fruntimmerna blätt, rosenrödt och guld; i den skottska hade fruntimmerna ljusgrön riddrägt med gråa hattar, herrarne höglandsdrägt; i den franska quadrillen presenterade herrarne. sig säsom Mousquetaires Noires och fruntimmerna i. hvitt och guld; Drottningen bar le grand babit.de cour från Ludvig XIV:s tid, prins Albert en mantel af guldbrokat. Ryska sändebudet hade den ryska kostymen från är 1660, kaftan med pelsverk af zobel; hertigen af Wellington hade militärkostym från Carl II:s tid 0.78. Vv. Ya De rikaste diamantsmycken säg. man hos miss Coutts, den samma som; hans ; kejserliga majestät Louis Napoleon för en tid sedan hade i nädig ätanka under sina giftermälsspekulationer. I allmänhet innehäller listan -pä gästerna en sädan mängd af simz pelt borgerligt folk, misser och Messieurs, till och med i quadrillerna, att en rättskaffens kongl. hofmarskulk af mindre orsak kunnat få spasmer. . — EN OHYGGLIG, MORDGERNING. Från Spandau berättas med sednaste post att taktickaremästaren Gratz hustru den 23 sistlidne Juni på eft. m. afhändt sig sjelf och sina bäda barn lifvet på följande ohyggliga sätt. Hon hade först ingifyit de bada barnen gift, samt derefter med en rakkräf skurit dem i halsen, och sedan på samma sätt aflifvat sig sjelf. Hvad som gör gerningen ännu mera barbarisk, är att mörderskan var hafvande i femte mänaden, och att säledes fyra lif genoni detta mord förspilldes.. — BiÅ Törnros. I Luxembourgsträdgärden i Paris, hvilken, som man vet, eger den. största törnrossamling i verlden, och der man förut Jyckats uppdraga en art svarta rosor, lär nuefter otaliga försök äfven ha erhällits en blå törnros; detta underverk är att anse som en af det moderna gartneriets största triumfer. . — URSPRUNGET TILL NAMNET TIDNINGSANKA (enligt Annuaire de VAcademie de Brässel.) Föratt öfverbjuda de löjliga nyheter, som tidningarne hvarje morgon hade att bjuda på, fick en i Antwerpen boende man vid namn Cornelissen det infallet, att i en at dessa tidningars spalter berätta, att man nyligen gjort ett högst intressant experiment, som på ett eget sätt ådagalade ankors glupskhet, Man hade nemligen samlat 20 ankor på ett ställe. En af dem hade blifvit fint sönderhackad med fjedrar och allt, samt gifven till mat ät de 19 andra, som högst begärligt slukat hackmaten; genast derefter blef en af dessa 19 serverad ät de 18 äterstående, hvilka likaledes förtärde den; en af dessa 18 äter till de 17 o. s. v. till des: endast en var qvar, hvilken sälunda på ganska kori tid hade uppätit alla sina kamrater med bäde hull och här. Denna på ett qvickt sätt berättale nyhet erhöll en framgång, som författaren aldrig anat. Den lilla ink-historien eHer tidningsankan upptogs af ulla blad och gjorde sin rund kring hela Europa. Den sar der nästan alldeles glömd, dä den omkring 20 år sednare återkom till Europa från Amerika, med ;n mängd utväxter, som den i början saknat, och illökt med ett slags protokoll, uppsatt och bevittnadt af personer, som undersökt den sist lefvande ankan, hvars matsmältningsorganer ock befunnits betydligt skadade genom öfveransträngning. Slutligen började man att skratta åt historien om; ankan, men namnet (canard, tidningsanka) blef qvar. Rättelse, I gärdagsnumret, s. 2, sp. 1, r. 1, 2 står: grundsats, sättas på spel genom; läs: grundsats sättas på pel, genom; Yr. 3 står: statsplåga, läs: stadsplåga; r. 12 stär: genomgått. underhusets omröstning; läzi (4-4 n omgått underkusets kommitti, j j