Aftonbladet – 2 juli 1851, sida 3

I TV den säng, der han tia minuter förut hade suttit, och befälhafvaren ställde en vakt vid dörren. ; På-aftonen infann sig en man, som önskade inträde uti likrummet: posten nekade honom det; men han anhöll då att få tala vid kommendanten öfver slottet. Då han blifvit införd till honom, visade han en order. Kommendanten läste den med en förvåning, blan— dad med afsky; då han slutat läsningen, ledsagade han mannen fram till den dörr, som man vägrat öppna för honom. Låt signor Luidgi slippa in, sade han till postkarlen. Denne skyldrade för sin kommendant. Luidgi gick in i likramrnet. Knappt hade tio minuter förflutit, (då han kom ut derifrån, hållande i handen em nedblodad näsduk. Uti denna näsduk famns något, som postkarlen ej kunde urskilja.. En timma sednare medförde en ssnickare den likkista, som skulle innesluta koömungens qvarlefvor. Handtverkaren inträdde i rummet; men nästan i detsamma ropade han med ett uttryck af outsäglig fasa på skildtvakten. Soldaten gläntade på dörren, för att se hwadsom kunnat förorsaka denne mans förskräckelse, Snickaren visade nu med fingret ett liik utan hufvud. Vid konung Ferdinands död återfamn man uti ett lönnskåp i hans sängkammarre detta mfvud förvaradt i spiritus vini 7). Redan åtta dagar efter afrättningen hade var och en erhållit sin belöning. Trenta Japelli hade blifvit öfverste, general Nunziante ar utnämnd till markis, och Luidgi hade nlifvit förgifven. ) Som jag ej tror på ohyggligheter utan skäl, så frågade jag general T. om. orsaken till,denna; han svarade mig, att som Murat, blifvit dömd och arkebuserad uti en aflägsen vrå-af Calabrien, så fruktade. ständigt konungen af Neapel, ätt nägon äfventyrare skulle infinna sig under Joachims namn : man skulle då hafva svarat honom, genom att framvisa Murats hufra 1