Aftonbladet – 2 juli 1851, sida 2

Am Inn: 2 7 äm 24470 oh 7 MIUMITIB GA ne Söndagsbladet och Aftonbladet ätergifvits. Stock Tholm den 2 Juli 1851. — Eb. Hamnström. Riksdagen. Dagens Plena i Riksstånden. RIDD. OCH ADELN beslöt i dagens plenum at nästkommande onsdag företaga val af ledamöter til förstärkt statsutskott. I stället för afgångna bänk män invaldes hrr Lind af Hageby, Brakel, grefvi Axel Levenhaupt, frih. Rehbinder, hrr Krönigsvärd Iv. Kremer, Oscar Björnstjerna och af Dahlström. — Grefve Liljenkrantz väckte motion om upplåtande a riddarhusutskottets rum åt Fosterländska föreningen Bankonutskottets utlätande N:o 51, i anledning a väckt motion om utgifvande från banken af 20,00: rdr med ränta till aflidne kaptenen E. Skottes sterb husdelegare, afslogs genom votering, som uttöll mer 128 nej mot 17 ja. För bifall talade friherrarne Stjern stedt och Stedingk, för afslag hrr Printzenschöld, v. Carlesson och S. G. Troil samt grefve C. G. Mörner. Statsutskottets utlåtanden N:ris 173, 174, 175, 189 och 193 lades till handlingarne, N:o 167 angäende skatteförenklingen bordlades för andra gången och N:ris 176 till 178 samt N:ris 190—192 och 193 biföllos. N:o 194 äterremitterades för ett tryckelle skriffel. Valet till bänkmän företedde det anmärk. ningsvärda att för hvardera bänkmansafdelninger fanns blott en väljande, utom för 10:de och 14:de af hvilka tvenne röstande infunnit sig till röstningen Hos PRESTESTÅNDET rönte Bankoutskottets me. morial, angående sättet för beräknande af bankens sedelstock, något motständ af biskop Heurlin, som ansäg utskottets förslag, om än i visst afseende tjenligt och nyttigt, dock i hufvudsaken icke gagneligt; enär den uppgift öfver ställningen, som skulle allmänheten meddelas, blefve missledande för dem som icke kände förhällandena dess bättre. Förslaget förordades deremot af professor Agardh och doktor Sandberg, och bifölls, med det af biskop Heurlin yrkade förbehåll, att utskottet skulle ha öppen rätt att vidtaga några smärre förändringar. Frägan om inbjudning till Borgareoch Bondestånden att förena sig i Presteständets beslut ang. tillsättande af en kommitte för redande af rikets finansväsende företogs nu till afgörande. Doktor Björkman trodde att saken skulle gå af sig sjelf, och professor:: Agardh afstyrkte: inbjudningen; men doktor Sandberg lade mycken vigt på den, och sedan äfven biskop Heurlin talat derför beslöts att inbjudning skulle ske. 4 Bankoutskottets utlätande N:o 51, ang. utgifvande till afl. kapten Skottes sterblusdelegare af 10,000 rdr banko för den förlust de lidit genom försäljningen af deras egendomar, väckte en liflig strid mellan högv. ståndets medlidsamhetskänsla och dess begrepp om juridiska och moraliska förbindelser. Professor Lindgren ansåg det af utskottet anförda grandiosa motiv om Riksens Ständers värdighet hafva bort framkalla ett helt annat resultat än förevarande tillstyrkande — nemligen beviljände. af hela den summa, hvarom mMotionerats, och ieke hälften deraf, men tal. erkände icke nägon slags förbindelse dertill. Professor Agardh ä sin sida mente att en enskild, hvilken, som banken, hade en million i ärlig inkomst, skulle haft den rättskänslan att hälla en person skadeslös, som lidit genom hans förvällande, äfven om han icke kunnat lagligen dertill förbindas. Komminister Beckman, doktor Björkman, prosten Berlin och doktor Stenhammar talade äfven för den föreslagna skadeersättningens utgifvande af banken. Doktor Reuterdahl var bland dem som satte sig deremot. Vid votering bifölls utsk:s hemställan med 33 röster mot 22. För behandlingen. af ätskilliga andra betänkanden, som i dagens plenum förekommo, mäste, i anseende till den framskridna tiden, redogörelsen uppskjutas. Hos BORGARESTÅNDET förekom bevillningsutskottets betänkande JM 12, om inrättande af så kalladt transit-upplag Hr Bergman gillade principen, men gjorde anmärkningar vid de särskilda momenterna, såsom mot det att den stad eller ort, som Önskar begagna transit-upplagsrätten bör anskaffa brandritt magasin, hvilket han ansäg vara svärt att ästadomma, utan borde den som sjelf har magasin för nämnde transit-upplag få begagna den; dessutom anägs transit-afgiftens erläggande hvar tredje mänad lämplig o. s. v. Talaren önskade äterremiss, likom äfven hrr Almgren, Ekelund och Palander. För ifall talade hrr Halling, Brinck, Berg, Murån och Schwan. Man ansäg att i stället för brandfritt hus let gerna kunde vara blott stenhus, att det var nöligt att hafva varorna på ett ställe, på det ej tnllbejeningen skulle få för mycket att göra samt att 3nänadsafgiften vore mest lämplig, emedan varorna anligen ej ligga längre än 3 månader. Hr Schwan eskref engelska transit-rörelsens liflighet samt uruledes dervid inga eller ringa afgifter erlägas. Betänkandet äfvensom As 13 bifölls. Banoutskottets betänkande 4 46 och 47 blefvo äfen godkända , hvaremot mm 48 äterremitterades, å begäran af hr Schwan samt hrr Indebetou, Almren, Halling, Wzern och Hesselgren, för att förtydgas och synnerligast på det bestämning mätte ske, uruvida blott bankens embetsmän och ej äfven anre som af fullmäktige dertill pröfvas duglige, kunnalt Å utses att uppgöra förslag till organisation af ban-! overket samt reglering af dess tjenstemannapersoal. För öfrigt äterremitterades statsutskottets utlåinde MM 171, om nya Trollhätte kanal-bolagsdirekons begäran att få till skatte lösa gamla slussen vida illa Edet med tillhörande omräde. Hr Björck hade anledning häraf ett längt, sakrikt anförande, vilket, jemte hrr Petrös, Hallings och Schwans yranden föranledde äåterremissen. För bifall talade rr Wern och Gråå. Lagutskottets betänkanden J4 27 och 28, Statsutsk:s 168—170 och 172, Statsoch Ekonomi11, om omkyrkotunnor ät Hernösands domkyrka, 24 12, samt ankoutsk:s JM 49 och 50, biföllos. — I fråga om ernösands kyrka yrkade hrr Hallström, Lagergren, ezelius och Berger äterremiss, men hrr Rönblad, etr och Brinck bifall, som följde genom omröstFL fö NM mm mA di ng. . Bankoutskottets utlåtande N:o 51, tillstyrkande attile RR RR Å EEE Ar rr nr