Dagems Plena i Riksstanden. Hos RIDD. OCH ADELN hår i dag ej förekommit nägot af vigt, mähända med undantag af behandlin gen af hr Brakels i förra plenum väckta motion, att hos Kongl. Maj:t anhälla om utarbetande och framläggande af en plan för Sveriges sjöförsvar, grundad på en flotta, stark nog att kunna kraftigt uppträda i öppna sjön. Emot afgifvandet at denna motion uppträdde frih. Palmstjerna med yrkande att motioner mätte läggas till handlingarne, enär motionären äterupptagit en sak, som Ridd. och Adeln genom beslut i ämnet förkastat, och detta pästående ggundade friherren derpå, att det förkastade kongl. fRlaget verkligen afsett en flotta, stark nog att kraftigt uppträda i öppna sjön (?). Oaktadt hr Brakel påminde, att berörde förslag, med undantag af nägra fregatter. endast afsåg kustförsvaret och sålunda ieke kunde duga på öppna sjön, blef likväl, sedan grefve Gyldenstolpe och hr von Troil, S. G., förenat sig med friherre Palmstjerna, motionen vägrad remiss efter votering med 23 röster emot 10. Under diskussionen gjorde hr Brakel en framställning af svenska örlogstiottans tillständ i förra tider och trodde talaren att, då densamma t. ex. är 1792 bestod bland annat af 36 linieskepp, Sverige nu tillsammans med Norge borde kunna uppbringas till en ansenlig sjömakt, i hvilket afseende talaren gjorde nägra beräkningsar öfver kostnaden af 20 linieskepps underhållande, som enligt uppgifter af grefve v. Platen skulle belöpa sig till 700,000 rdr; och dä nuvarande anslaget ttill sjöförsvaret uppgär till 900,000 rdr, så trodde t:alaren att, med tillägg af ett par hundra tusen riksdaler, ett sjöförsvar gkulle erhållas, harmed ingalunda sjöministerns förslag kunde jemnöras. Af utskottsbetänkanden biföllos bevillningsutskotiets n:ris 11—13; bamkoutskottets n:ris 46—50; lagutskottets n:ris 27 ochh 28, statsutskottets n:ris 168—170 eeh 172 samt sttatsoch ekonomi-utskottets n:o 12. Det sednare utskkottets utlåtande n:o11 afslogs. Statsutskottets 171, rrörande Kongl. Maj:ts proposition att Trollhätte kanallbolag mätte till skatte få inköpa den s. k. gamla slusissen, återremitterades. Genom hr Lagagerhjelms afsägande af sin plats i statsutskottet hanr äfven uppkommit en vakans inom talmanskonklaveen, som hr landtmarskalken, autorise Eh af höglofl. ständet, anmedade hr Fähreus att ylla. Hos PRESTESTÅNDET rar det vigtigaste ett betänkande från Bankoutskottet, angående ordnande at rikets finansoch penningeväsende. Utskottets förslag om en kommittes tillsättande i berörde ändamäl förordades med värma af doktor Sandberg, med hvilken biskop Hallström, doktor Gumelius och flere förklarade sig instämma; äfven biskop Heurlin talade derför. Emot förslaget uppträdde professor Agardh oeh doktor Björkman. Utskottets hemställan bifölls; hvarpä doktor Sandberg föreslog en inbjudning till borgareoch bondeständen att i detta beslut sig förena. Nämnde riksstånd har nämligen afslagit betänkandet, två stånd skulle således stanna mot två och frägan förfalla. Professor Agardh ansäg saken icke af den vigt att böra föranleda en inbjudning, som skulle se för angelägen ut och säkerligen komma att afslås, då de ifrågavarande riksstånden frukta ätt en hund ligger begrafven under förslaget ocb att detsamma går ut på att komma åt 72 af bankoreglementet, fastän nägot nådant aldrig var utskottets mening. Dokter Reuterdahl hade i allmänhet sina tvifvel om verkan af inbjudningar; denna gången ansåg han det dock vara skäl att försöka. Biskop Holmström upplyste att ärendet blifvit afgjordt hos borgareständet i ett aftonplenum då blott få 1edamöter voro närvarande, så att betinkandet förkastats med blott 12 röster mot 9. På doktor Björkmans hemställan fick frägan om inbjudningen hvila på bordet — icke till nästa riksdag, som tal., missägande sig först, yrkade, utan till nästa plenum. En inbjuäning från Riad. och Aden vm en redaktionsförändring i afseende på de af Statsutskottet föreslagna oeh af ståndet godkända vilkoren för läneunderstöd till jernvägen mellan Örebro och Nora antogs. Lagutskottets förslag till lagförändring angäende jäf mot domare bifölls, likasom Bankoutskottets utlåtande N:o 47, i fråga :om förändradt sätt för inlösen af riksgäldskontorets kiopparskiljemyntspoletter, och samma utskotts N:o 48, om förändrad organisation af bankoverket samt reglering af dess tjenstemannapersonal — det sednare betämkandet efter nägon diskussion, som hufvudsakligen rörde sig kring ett par ledamöters be tänkligheter, huruvida utskottets förslag om en kommittås tillsättande skulle leda till något godt resultat. BORGARESTÅNDET fortsätter behandlingen af extra statsregleringen och har i dag genomgätt från . och med 3:e till och med 30:e punkten af Statsutskottets utlåtande A4 163. Punkterna 3, 5, 7,8, 10, 11, 12, 15, 16 och 21 äterremitterades; de öfriga biföllos. I fråga om anslag till Landskrona hamn (3:e p.) åberopade hr Petterson hr Winges reservation, hvari ådagalägges, att nämnde hamn bäde till följe af sitt förträffliga läge oeh stadens tilltagande handel vore förtjjent af det af Kongl. Maj:t föreslagna anslaget. ÄAfvem hr Billström framhöll, att Landskrona hamn varr: den bästa ooh ändamälsenligaste ända från Göthieborg till Carlskrona, samt de uppoffringar stadenss invänare gjort för hamnens förbättring. Liksom föregående talare yrkade äfven hrr Lindström, Wedliberg och Meehel på återremiss, hvaremot hr Lagergren, ehuru förklarande Landskronas hamn vara en aff de bästa i landet, vidblef utskottets afstyrkan. Vid puakten 5, om anslag för öppnande af en kanal genom Kalfvesund i Bohus län, ansäg hr Billström, att en dylik skule bereda mera trygghet för skeppsfarten i trakten, och hr Berg upplyste, att den skulle med 4!V, mil förkorta inloppet till Uddevalla. Hr Petr6 önskade äterremissen på det statsutskottet möj. ligen mätte blifva i tillfälle att förklara det anslag af denna ari böra beredas af handelsoch sjöfartsfonden, Vi skola sedan återkomma till redogörelse för de öfriga punkterna. BONDESTÅNDET förehade statsutskottets utlätande n:o 162, angående extra anslag till föremål tillhörande sjöförsvarsdepartementets handläggning. Efter en långvarig diskussion derunder de fleste yrkat återremiss ä 3:dje punkten der utskottet i fräga em materiel m. m. tillstyrkt vida mer än K. Maj:t äskat, och sedan Matts Pehrsson och Håkan Pettersgen från Blekinge m. fi. yttrade sig för bibehällande af den stora flottam, blefvo 1:a punkten, afstyrkande linieskeppens nedlhuggning, oeh 2:a, likaledes afstyrkande begärda anslag till ångbogserfartyg, bifallna. 3:e punkten återremitterades, oeh ville David Andersson, Ola Måmsson, Nils Jeppsson m. fl. i denna del blott medgifwa 400,000 rdr. Af statsutskottets utlåtande n:o 163, angående anslag till föremål under eivildepartementet, medhunnos på f. m. 30 punkter, men som plenum på e. m. fortsättes, uppskjutes närmare redogörelse härför. Vi nämna blott att en mängd tillstyrkta anslag för hamnbyggnader m. m. biföllos och en del af utskottet afstyrkta återremiterades. RR Beriktigande. Vid refereringi gärdagsbladet af Borgareständets förhandlingar egäende extra statsregleringen, har genom en ofulltändighet uti hr Petrös yttrande i fråga om anslag tll Wisby hamn, att personer komma till riksdagen at: skafta anslag till sina kommuner och sedan packa in och resav ieke blifvit i AftonblaTSL Vr Sn fe Tänddt mn sa frnrra Jat intar nt) mit