Aftonbladet – 23 juni 1851, sida 2

värdigt att emotta den kungliga gäst, som jag får den äran att herbergera.n Min stackars Marouin, ni skulle då endast tillskynda er ett onödigt besvär, och oss skulle ni förorsaka ctt obehagligt dröjsmål. Konung Joachim är icke 1.020 von utt bo il pulutsu och att se hofmäin omkring sig; han är ailför lycklig när han nu kan finna en koja och en vän; dessutom har jag förberedt honom på saken, så säker var jag på förhand om ert svar. Han påräknar att i natt få herbergeras hos er; och om jag nu ville försöka att göra någon förändring i detta beslut, så skulle han anse som en vägran hvad som endast vore ett uppskof, och ni skulle derigenom förlora hela förtjensten af er vackra och ädla handling. Det är således en afgjord sak; vi träffas i afton, klockan tio, vid Champ-deMars., Vid dessa ord jagade kaptenen sin häst i galopp och försvann snart ur sm följeslagares äsyn. Marouin deremot vände om och återkom till landthuset, för att der gifva nöIdiga befallningar i och för emottagandet af en främling, hvars namn han ej uppgaf. Enligt öfverenskommelse, infann sig Marouin kockan tio på aftonen vid Champ-de-Mars, som då var uppfylldt af Marskalk Brunes filtartilleri. Ännu hade ingen anländt. Han promenerade fram och tillbaka mellan amunitionsvagnarna, tills en vaktpost närmade sig och frågade hvad han gjorde. Att svara härpå föll sig litet svårt: man promenerar icke endast för sitt nöje, klockan tio på aftoner midt ibland en artilleri-park; derföre anhöll han också att få tala vid vakthafvande officern. Denne närmade sig nu; herr Merouin uppgaf sig vara advokat, och att han i sådan egenskap biträdde mären i staden Toulon; okunnig om att sådant var förbjudet, föregal han sig hafva stämt möte med någon vid