Aftonbladet – 23 juni 1851, sida 1

UTRIKES. Med äångfartygspost i går och dagens södra poster hafve vi emottagit tidningar från Berin och Stettin t.o.m. den 18, Köln den 17, Hamburg den 19, Paris och London den 16 dennes. Telegrafunderrättelser från Paris gå till och med den 17. Köpenhamnstidningar hafva ankommit t. o. m. sistl. onsdag. DANMARE. Från Köpenhamn intet nytt af betydenhet. Den fana Christiania damer gifvit danska studenterna hade högtidligt blifvit transporterad till universitetet. Från Slesvig låter allt lugnt och stilla, men om de så kallade notablernas förhandlingar höres ingenting. De hade likväl haft sammankomster, men hvarvid ett par holsteinare icke infunnit sig. I Holstein hade ctt uppträde egt rum vid Rendsborg. General Signorini hade farit öfver Eidereren med en officer och en österrikisk tross-soldat på sin vagn. Danska posten vid bron hade hindrat honom, ty ingen fremmande soldat får utan serskildt tillstånd passera in i Slesvig. Generalen skall, otiroligt nog, enligt tyska tidningars berättelse, ttagit saken så illa, att han förbjudit äfven dansska officerare att få besöka Altstadt. Preussiska generalen Knojblauch har lemnat kommendantsbefattningem i Rendsborg till en österrikisk officer och rest hem. PORTUGAL. Enligt underrättelser från Lissabon af den 9 dennes var lugnet i landet ostördt. Den kommitte som är nedsatt för att föreslå en reform i vallagen skulle samma dag afgifva ett utlåtande. Banken underhandlade med regeringen om ett län å 430 contos, på det sätt, att den skulle anskaffa lånet, utan att öfvertaga ansvar derför, mot 1 proc. provision. SPANIEN. Utrikes ministern, markisem Miraflores, meddelade Senaten den 10 dennes, att om någon intervention i Portugal skulle ifrågakomma, så kunde det ej ske utan efter samråd med öfrige makter som deltagit i qvadrupelalliansen. En liten observationseskader är afsänd från Cadix till Tajomynningen. Regeringen har meddelat hr Salamanca privilegium på förlängning mf jernvägen från Aranjuez till Alicante. Enligt Times, skall det med påfven afslutade konkordat innehålla ibland annat en hemlig artikel, hvari spanska regeringen utlofvar att i hvarje provins låta upprätta ett kloster för hvardera af de förut nämnde 18 munkordnar som tillsamman torde räkna 28,000 medlemmar och att i den artikeln äfven fastställes hvilka af kyrkogodsen som skola underhålla klosterbefolkningen. Drottningens grossess kommer först att i nästa månad officielt tillkännagifvas. FRANKRIKE. Från Paris skrifves den 15 dennes: Diskussionen i revisionsutskottet visar den stora oenighet som råder inom majoriteten. Utom Montalembert, Broglie och Moulin tyckes ingen af utskottets ledamöter med allvar tänka på någon grundlagsrevision. Presidenten Bonapartes omgifning är mycket missnöjd med polisprefekten OCarlier och önskar hans afsättning. vErkebiskop Sibour i Paris har utfärdat ett slags manifest, i hvilket han uttalar sig emot expropriationens och kommunismens systemer, men för demokratiska institutioner, försonlighet och broderlighet. Erkebiskopen talar äfven om politisk ekonomi och är i sina åsigter frisinnad nog. Han yttrar sig ganska vidlyftigt om förbättring af de arbetande klassernas ställning. Detta manifest har i dag blifvit uppläst i alla kyrkor.