Aftonbladet – 21 juni 1851, sida 2

Man kan lätt föreställa sig hvilken vinst ec dylik rekryt var för oss på fiktsalen; doc gingo vi i början helt försigtigt till väga. Ge neralens första besök förflöt under samtal hvarjehanda ämnen; vid det andra dristade os cit göra honom några frågor; vid de tredje begagnade han, tack vare vår påflugen het, sin florett endast till att på väggen ellc på golfvet göra planritningar öfver bataljer. Af allt hvad han berättade oss var det isyn nerhet en historia, som jag önskade närmar lira känna i alla dess delar; den rörde om ständigheterna som föregått Murats sista ögon blick och som följt på hans död. Dessa de taljer hade under restaurationen alltid blifvi betäckta af en slöja, som i anseende till de kungliga finkänsligheten ännu mera än de långa afständet varit omöjlig att aflyfta; se dan hade Julirevolutionen inträffat och me den hade i släptåg följt en sådan mängd ny: tilldragelser, att de nästan bragt de äldre glömska. Tideräkningen af de kejserliga min nena hade upphört, sedan dessa minnen icke mera tillhörde oppositionen. Följaktligen, on jag förlorade detta tillfälle att ställa mina frå gor till den lefvande traditionen, lopp jag stor fara att nödgas förlita mig på den off. ciella historien, och jag visste alltförväl hun denna uppkommer, för att vid ett dylikt till. fälle vilja taga min tillflykt dertill. Jag lä således hvar och en, bäst han kunde, till. fredsställa sin nyfikenhet, på bekostnad af general T:s tålamod, och föresatte mig att föl egen del taga i beslag hvad han kunde hafvsc 1 behåll efter seancens slut. Följaktligen passade jag på generalen vic utgåendet, och då vi hade samma väg gjorde Jag honom sällskap öfver bulevarden; der vågade jag nu på tu man hand göra honom några förtroligare frågor rörande den sak, som intresserade mig. Generalen gissade till mir