Aftonbladet – 19 juni 1851, sida 2

HS IMAMVvA VETE VA BVC: LITTERATUR. Femte häftet af Tidskrift för Litteratur, utgifven af C. F. Bergstedt, har nyligen lemnat pressen och fortfar att rättfärdiga det fördelaktiga omdöme som de föregående häftena tillvunnit sig och hvilket vi förmoda redan skall hafva förskaffat detta företag en talrik publik. Det är af gammalt bekant, att. de litterära och kritiska månadseller qvartalsskrifterna uti flere andra länder upptaga ett särskildt utrymme på offentlighetens fält och lemna en favoritsysselsättning, ja snart sagdt blifvit till en nödvändighet för den del af publiken som kan kallas vettgirig i ordets ädlare -bemärkelse. Hos oss har detta likväl krappast varit fallet, allt sedan Liäsming:i blandale ämnen i börjen af detta sekel utgafs af Georg Adlersparre, De flesta andra litterära, häftesvis utgifna månadsskrifter hafva ej Ihaft så stor framgång att de kunnat betala ett måttligt författarearfvode. Hvad kan orsaken vara till denna medslående omständighet? Vår tanka, i få ord uttryckt, är, att den härrör icke ensamt af brist på sinne hos allmänheten för goda och träffande omdömen, sunda tankar, upphöjda åsigter, undervisande anmärkningar, lärorika jemförelser, utan fastmer af det skolmässiga och öfverhufvud tråkiga element, som merändels varit det öfvervägande i sådana skrifter. Ty huru vill man väl t. ex. att en tidskrift, som är tungt lastad nästan uteslutande med flinthård theologi, för det mesta bestående af skolastiska spetsfyndigheter i dogmatiken, eller med torraste frågor mom juridikens gebit, skall finna amatörer bland den större publiken, isynnerhet om författarne under sina kammarstudier och kathederföredrag fförlorat konsten af ett populärt framställningssäitt eller ännu aldrig studerat sig in i detsamma? Sådana tidskrifter af den äkta lärda stampen vinna ingenstädes stor afsättning, ej ens i Tyskland med dess stora befolkning. De engelska tidskrifterna äro helt annorlunda beskaffade; deras recensioner äro utarbetade afhandlingar som icke äro stöpta i en viss pedantisk form, utan söka vinna läsaren, på en gång genom författarens sakkännedom och stilens behag, samt adressera sig till det: sunda förståndet hos enhvar som eger någomi bildning, ja hos enhvar som önskar förvärrfva sig en sådan. De röra sig derför icke mced den egentligen såkallade lärda apparaten af en mängd vetenskapseller konsttermer, som skola komma den oinvigde att gapa af förvåning, utan söka tvertom nedstiga till den största möjliga begriplighet, och förläggaren sörjer för att sjelfva ämnena eller åtminstone deras behandling icke kommer att ligga alltför högt utöfver den stora mängdens horisont. Se der hemligheten. Hr C. F. Bergstedt synes på ett lyckligt sätt hafva valt denna sednare väg, ochi abonsenterna hålla honom ganska säkert räkning derför. Det behöfves icke vidlyftigt förklaras, hvarföre sådana tidskrifter som vi nyss omtalat äro af stort värde om de redigeras med förtjenst och utgöra ett verkligt behof i ett lands litteratur. En daglig tidning utgör egentligen en krönika öfver dagens händelser, och den ledande eller reflekterande delen deraf kan i följd af nödvändigheten att inskränka sig inom ett begränsadt utrymme, som ett tidninsgsblad eller nägra få fortsättningar medgifva, nmindre egna sig att behandla ämnena med fulllständighet än att blott hålla uppmärksamheten fästad på hufvudpunkterna deraf. Ett tidningsblad försvinner dessutom oftast efter några dagar, det kan ej uppsättas i en bokhylla och mängden af läsare gör sig sällan besvir att uti en samling eftersöka en artikel för att få återläsa den. Både formen och de materiella vilkoren anvisa således åt fullständigare men ikväl populära afhandlingar ett särskildt rum uti de häftade tidskrifterna, och det är högli;en att önska det denna litteraturgren må hos ss vinna samma uppmuntran som i andra änder. Ir Bergstedt har då till en icke ringa rad förtjensten deraf. — Det nu utkomna femte väftet består egentligen blott af två aflhandingar, som likväl båda äro af mycket wärde. Den ena innefattar en anmälan och kritik af len i slutet af förlidet år i korthet i Aftonladet omnämnda skriften om byråkratien i Sverigen, om :hvilken vi yttrade att det är en vf de bästa politiska brochyrer som här på nånga år utkommit. Den andra är en afvandling i anledning af hr friherre Bondes venne. utgifna skrifter i handelspolitiska ämen. Vi hafva redan förut sysselsatt oms nå