Aftonbladet – 19 juni 1851, sida 1

MH. FLIGANRDUVUA HUN. UTRIKES. Med dagens utländska poster hafva vi emottagit tidningar från Berlin och Stettin den 14, Hamburg och Köln den 13, Paris och London den 11, samt Köpenhamn den 14 dennes. Telegrafunderrättelser från Paris gå till den 13 och från London till den 12 dennes. FRANKRIKE. Från Paris skrifves den 11 dennes: Regeringen har erhållitrapporter från de flesta förena sig profekterna, som anmila att legitimisterna med republikanerna i petitioner om den nya vallagens upphäfvande; äfven anföres, at upprätthållande af denna lag lätteligen kunde åstadkomma oroligheter bland landtfolket, En mängd petitioner om en ny valreform hafva ock i dessa dagar verkligen inkommit till nationalförsamlingen. I revisionsfrågan anses legitimistpartiet icke kunna komma til något gemensamt beslut. Det berättas till och med att grefven af Chambord åter skrifvit ett bref, hvari han yttrar att det vore så godt att låta frågan om grundlagens revision falla; i alla händelser uppmanade han partiet att för ingen del gå in på förlängning af presidenten Bonapartes embetstid. Såsom ett exempel, huru det ginge till med fabricerande af de många petitionerna om grundlagens revision uppläste Edgar Quinet i nationalförsamlingen en protest från invånare i Ain-departementet mot en af dem insänd revisionspetition, hvilken, enligt deras uppgift, blifvit dem på bakslugt sätt aflockad af mären i deras kommun. Generalen Regnault Saint Jean dAngely inlemnade en petition med 11,523 underskrifter, hvari påyrkades grundlagens revision och förlängning af presidenten Bonapartes embetsmyndighet. Från venstra sidan ropades då häftigt: Det är att håna grundlagen! Hr president, anbefall aktning för grundlagen ! En annan bonapartist yrkade presidentskapets förlängning till den 1 Maj 1860. Då derefter en ledamot af venstra sidan framlemnade en petition från invånare i Paris om den allmänna rösträttens återställande, tillade han: Vi begära icke presidentskapets upphäfvande, emedan sådant vore stridande mot grundlagen,, Orleanisten Creton har i dag inlemnat en motion; hvarihan, i händelse revisionisterna verkligen mot hans förmodan skulle få öfverhand, föreslår att en ny konstituerande församling skulle inkallas till Maj år 1852 med oinskränkt fullmakt till total förändring af 1848 års konstitution, och att till en början afgöra frågan: om republik: eller monarki, I inledningen yttrar likväl motionären det hopp att revisionsfrågan måtte förfalla, emedan dess ögonblick ännu icke vore kommet, utan den för tillfället blott vore en anledning till olagligheter och oordningar. I går framträdde Leo de Laborde, medlem af unga högern, och anmälde under venstra sidans bifallsrop en petition: att revisionsfrågan måtte få hvila till dess den allmänna rösträtten blifvit återstäld, Nationalförsamlingen har beviljat ett anslag af 25,875 fr. til förökande af diverse tillbehör till nationalförsamlingens presidents taftel. Då venstra sidan bestred detta anslag, svarade en ledamot af högra sidan: Presidenten har ofta måst låna till bordserwvisen hörande saker. Ett sådant tillstånd måste upphöral En röst från venstra sidan svarade då: pÅr 1852 skall det nog upphöra af sig sjelf! Echo de VOuest berättar att legitimisterna derstädes bland landtfolket sprida medaljer med Henrik V:s bild; i staden Mirabeau hade härigenom så stark jäsning och oro uppkommit, att myndigheterna sett sig nödsakade att vidtaga åtskilliga säkerhetsåtgärder. Den sednaste telegrafdepeschen från Paris ir af den 13 Juni kl. 8 e,. m, och lyder som följer: I lagstiftande församlingen deponerades ytterligare petitioner om grundlagens revision. Lagen om nationalgarde har blifvit antasen med 429 röster mot 235. Under debatten härom förklarade Baraguay dHilliers, att ran vägrat emottaga kommandot, emedan han insåg representanterna berättigade att vägra warje hjelp åt en styrelse, som de ej kunde