Aftonbladet – 18 juni 1851, sida 2

wvilken obestridligt är en af denna verldsvögtidlighets förnämsta prydnader och den nest förvånande, enligt mer än en fullt bevörig domares utslag. Hela denna tillställning förbereddes, anordiades och utfördes fullständigt utan något tatsförmynderskap, utan minsta tvång af de edband, gångsto:ar och fallvalkar, hvarmed kontinentens fadersvälden förmena sig komma let inskränkta undersåtareförståndet till hjelp, nedan de sjelfva — på sätt de sednaste årens sorta historia mångenstädes så tragikomiskt idagalagt — förlora besinningen vid minsta ovan iga sorl i thepannan. I England åter ippgjordes planen, träffades förberedelserna och verkställdes arbetet, utan att någon offentig myndighet tagit uppslagsändan i hand ler ställt utförandet under sitt hägn. Om rägonting så storartadt hade påtänkts i Frankike, så skulle landets samtliga departemener öfversvämmats med reskripter och cirkuärer, och handelsministeren på den saken för;dt mera skrifpapper än dess embetsbrödraskap ;The Board of Tradev, förbrukar på månsa är. Väl har en bland landets högsta personigheter, prins Albert, haft den väsendtlisaste delen 1 verket, men blott såsom enskild nan; blott sin personliga inflytelse, som heyder mer än hans rang, har han dervid besagnat. Såsom ordförande i ett af enskilda stiftadt och utan något offentligt hägn beståenle samfund — The Art Union (Konstförevingen) framställde prins Albert den 15 Juni 549 första tanken på en verldsexposition,