Aftonbladet – 18 juni 1851, sida 2

per, men väl något som antyder, hvad som skulle göras och sägas för den händelse att hr v. Schewen afled. Det ser således ut, som om ödet sjelf skulle slagit gerningsmannen med den mest förvånande tanklöshet på samma gång som han var sysselsatt med de spetsigast uttänkta planer till sina förklaringar; ty att vid ett sådant tillfälle, då man flyr undan efter ett brott, sjelf lemna efter sig egenhändigt skrifna bevis derpå, kan knappast förklaras annorlunda än såsom en fullkomlig sinnesfrånvaro, hvilken för öfrigt i flere fall här synes varit rådande. Så . ex. förekommer en annan omständighet. att Almqvist från Götheborg skrifvit ett längt ref till hr polismästaren, hvari han uppgifvit åtskilligt om anledningen till sin resa och omständigheter i anledning af ryktet som kommit till hans kunskap, hvilket jemfördt med förhanden varande fakta, allt måste ytterligare öfvertyga om hans medvetande af sin brottsighet. Bland. annat har han i detta bref påpekat, att å ett ställe i von Schewens gömmor ett stycke arsenik skulle träffas, under föregifvande att v. Schewen sjelf skulle der förvarat detsamma. Arseniken fanns ock verkigen på det angifna stället, men inlagd i ett papper, som v. Schewen säger sig hafva en dag emnat Almqvist, innehållande en uppsats på itskilliga uppdrag sora voro att uträtta. Olyckligtvis synes sålunda intet tvifvel mera iterstå om Almqvists brottslighet i afseende på reversernas bortsnappande; och jemväl rörande förgiftningsförsöket äro anledningarne starkt emot honom, oaktadt detaljer härutinnan ännu återstå att utreda. Vi nödgas uttala denna öfvertygelse med ljup smärta, icke ensamt för det stora oberag som vi sjelfva derigenom röna, att en verson, som så länge arbetat i denna tidning och förnämligast skött dess litterära afdelning, vid slutet af sin långa bana, står inför sin samtid såsom en missgerningsman. Det kan yvärr icke nekas, att en smälek i följd af lenna händelse utgår öfver hela vårt land och vär litteratur, som i Almqvist räknat en af sina ypperste, och en bland de störste af sina skalder; en man som förskaffat så mången njutningsrika stunder och väckt så många ädla känslor genom skrifter sådana som den om pArbetets ära och Kapellet med många flera dylika; denna smärta måste kännas än djupare derföre, att den lätt kan väcka en förfärande och demoraliserande skepticism af samma slag som hertigens af Praslin mordgerning år 1837, då väckte i Frankrike, ehuru dylika missgerningar lyckligtvis alltid höra till sådana sällsyntheter, hvilka öfvergå till efterverlden såsom högst utomordentliga psychologiska fenomener, hvilka icke af någon kunna på förhand beräknas.